Februari 2021
Om du undrar över det utbredda tiggeriet i Stockholm så beror det på att Stockholms Stad aktivt finansierar och understödjer EU-migranternas leverne. Notan för år 2020 landade på 22 miljoner kronor.
STOCKHOLMS STAD OCH “ROMSK INKLUDERING”
De nuvarande styrande partierna i Stockholms kommunfullmäktige har inga planer på att införa tiggeriförbud utan man arbetar snarare i motsatt riktning. Stockholm Stad arbetar med vad som kallas Romsk inkludering. Stockholms Stad ansökte år 2016 om att bli en “utvecklingskommun för romsk inkludering”. Precis som titeln antyder så ska Stockholm arbeta på att inkludera romer i Stockholm vad gäller rättigheter, arbete och försörjning, utbildning, kultur, social omsorg och trygghet. Socialnämnden i Stockholm kommer framförallt att fokusera på rätten till social omsorg och trygghet för EU-migranterna. Stockholms Stads strategi går ut på att den rom som år 2032 fyller 20 år ska ha samma möjligheter i livet som en icke-rom.
Stockholm Stad kommer att fokusera på:
Rätten till arbete och försörjning
Rätten till utbildning
Rätten till kultur
Rätten till social omsorg och trygghet
Man skriver vidare att medarbetare inom socialtjänsten ska lära sig att möta romerna med respekt och kompetens. Stockholm Stad skriver att Stockholm ska vara en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fri från diskriminering. På grund av detta vill man stärka romernas rättigheter.
Stockholm Stad driver tillsammans med diverse frivilligorganisatoner 100 härbärgesplatser i Stockholm för utsatta EU-migranter (romer, tiggare). På dessa härbärgen kan EU-migranterna få mat, medicin, kontakter till socialtjänsten, möjlighet till dusch och att tvätta sina kläder, hjälp med välfärd och juridisk rådgivning. Notan för år 2020 landade på 22,1 miljoner kronor. Sjuklöverpolitikerna ser även till att betala romernas hemresor. År 2020 betalade man 34 bussresor a´ 2 000 kronor styck till Bulgarien och Rumänien. Man betalade även flygresor för 89 000 kronor. Stockholm Stad (Socialförvaltningnen) har ett team som aktivit söker upp EU-migranter och vallar in dem till den svenska välfärden. Kostnad: 2,3 miljoner kronor per år.
FINANSIERADE HÄRBÄRGEN
Organisationer som bedriver hjälpverksamhet för EU-migranterna är Crossroads, Frälsningsarmen, Convictus, Ny Gemenskap för att nämna några. Convictus och Ny Gemenskap bistår även med kontakt till socialtjänst. Crossroads (Stockholm Stadsmission) arbetar även med tredjelandsmedborgare och hjälper dem bland annat med svensk välfärd. EU-migranterna kan skriva in sig till dessa härbärgen på Korskyrkan vid Birger Jarlsgatan 66.
LÄROPLAN OM ROMSK KULTUR
Stockholm Stad har en strategi som heter “Stockholms Stads strategi för romsk inkludering”. Här kan man läsa att stadens grundskolor ska erbjuda romerna undervisning på deras eget språk (romani chib). I Sveriges förskolor innebär detta att romerna kan utveckla en flerkulturell tillhörighet i vad som beskrivs i Läroplanen för förskolan. Stockholms skolor ska även undervisa svenska elever om den romska nationella minoritetens kultur, språk och historia så att alla barn får kunskap om romernas liv. Det ingår i läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan att eleverna ska få kunskap om nationella minoriteters rättigheter och deras plats i det svenska samhället. Stockholm Stad skriver att man vill utnyttja förvaltningens resurser för att främja nationella minoritetsspråk och Utbildningsnämnden arbetar aktivt för att sprida kunskap om romerna.
Stockholm Stad ska även se till att synliggöra den romska minoritetens kultur bland annat genom att uppmärksamma romska högtidsdagar. Man vill även att romska kulturaktörer ska få större plats i Stockholms kulturliv till exempel via Stockholms Museum. Man ska underlätta för romer att ansöka om kultur-och utvecklingsstöd och Stockholms bibliotek ska fokusera på att ge ut material på romani chib.
När det gäller social omsorg och trygghet så följer Stockholms Stad Europarådets riktlinjer om social omsorg och trygghet. Stockholm Stad vill öka minoriteternas förtroende för socialtjänsten. På grund av romernas rädsla för myndigheter kan det resultera i att de inte söker sig till socialtjänsten och får det stöd de har rätt till. Stockholms Stad ska se till att stadsdels-förvaltningarnas resurser utnyttjas och är tillgängliga för den romska minoriteten.
Som EU-medborgara har man rätt att vistas 3 månader i ett anna EU-land innan man måste åka hem. Är det därför som flera av romerna talar flytande svenska?
I BEMÖTANDET TAR FRAMTIDEN FORM
Man har tagit fram utbildningsmaterial om romer som är riktat till medarbetare inom socialtjänsten i Stockholm. Broschyren heter “I bemötandet tar framtiden form”. I denna broschyr talar man om hur “alla medborgare i Sverige ska åtnjuta samma rättigheter och möjligheter”. Man skriver vidare att romer generellt sett är rädda för att kontakta socialtjänsten och detta är något som måste ändras på. Först när man har bearbetat romernas rädsla för socialtjänsten i Stockholm så kan socialarbetaren “ge det stöd som klienterna har rätt till”. Man menar att socialtjänsten ska fokusera på “den enskilde personens erfarenhet och önskemål”.
Man kan läsa om romernas tragiska förflutna – ( i syfte att rättfärdiga inkluderingen i Sverige?). Broschyren handlar om antiziganism och andemeningnen är antagligen att man vill göra det förbjudet att kritisera romer. Diskrimineringsombudsmannen tar givetvis ställning och pratar om “romernas dagliga utsatthet”. DO nämner bland annat att romer kan nekas få bostad eller nekas till att köpa bostadsrätt och allt detta är antiziganism. Enligt en svensk studie finns det en “hög grad av oro hos romerna att utsättas för hatbrott och denna oro påverkar romernas livskvalitet till det sämre”.
Broschyren går in på att Sverige har ratificerat flera internationella konventioner om mänskliga rättigheter som kommer från Förenta Nationerna. Dessa konventioner blir lag om den svenska riksdagen bestämmer sig för detta. Här nämns även Europakonventionen som fastslår att “alla människors rätt till en rimlig levnadsstandard, till kostnadsfri grundskoleutbildning, till politiskt deltagande och till rättigheter som syftar till att skydda individen från den egna statens eventuella maktmissbruk och övergrepp”. Man menar att dessa rättigheter ska implementeras på lokal nivå. Sverige skrev år 1999 under Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. Denna rankonvention menar att det är ” nödvändigt att skydda de nationella minoriteterna för att uppnå stabilitet, demokratisk säkerhet och fred”.
Man går in på den svenska Minoritetslagen och vad den innebär för socialtjänsten. Här nämner man bland annat att kommunerna ska ha en del personal som kan språken romani chib och jiddisch. Man ska även informera den som ansöker om äldreomsorg om möjligheterna att få service och omvårdnad enligt minoritetslagen.
DONERA/DONATE. Swish: 076-9387471. Paypal: k33@live.se. Bankkort/bankcard on the button below.
