Januari 2019
Det pågår en konflikt sedan många år tillbaks mellan ägare till privata småskaliga vattenkraftverk och svenska myndigheter samt miljöorganisationer. Svenska myndigheter såsom Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet och Länsstyrelser har infört striktare miljöregler för ägarna av de privata vattenkraftverken i Sverige. Miljökraven baseras på EU:s vattendirektiv. Ägarna till kraftverken får ingen ekonomisk ersättning när staten stänger ner deras verksamhet.
Den rödgröna regimen har förespråkat efter ändringar i miljöbalken och dessa har röstats igenom i riksdagen. I miljöbalken finns numera krav på att Sveriges vattendrag ska “återställas till sin ursprungliga miljö” därför att man vill “värna om det ekologiska värdet”. Ändringarna i miljöbalken syftar till “främja fiskars vandring längs landets vattendrag”. Miljöpartiet har varit drivande i denna fråga. Dessa miljöregler baseras på EU:s vattendirektiv (2000/60/EG). Vattendirektivet ställer bindande krav på Sverige gällande vatten och miljö. Den svenska regimen har skrivit in bestämmelserna för EU:s vattendirektiv i svensk grundlag, miljöbalken, diverse förordningar, föreskrifter samt i vägledningar från myndigheter.
Miljöförespråkarna och myndigheter använder nu EU:s argument gentemot ägare till småskaliga vattenkraftverk i Sverige. Miljöförespråkarna menar att de småskaliga vattenkraftverken gör mer skada än nytta eftersom verken a) hindrar fiskarnas vandringsvägar b) verken tar död på ålar och musslor c) verken förstör reproduktionsområden för vissa arter.
Ägarna av de småskaliga vattenkraftverken å andra sidan menar att äganderätten är hotad och att myndigheter konfiskerar deras egendom, de får ingen ekonomisk ersättning.
URMINNES HÄVD
Många ägare av småskaliga vattenkraftverk har fått sin rätt genom det som kallas “urminnes hävd”. Urminnes hävd betyder helt enkelt att man alltid har brukat egendomen/marken ifråga och att man således har rätt till att fortsätta bruka den. Vissa verk har funnit i hundratals år och har gått från generation till generation. Regeln om urmines hävd för småskaliga vattenkratverk blev mer eller mindre upphävd år 2012 då riksdagen beslöt att alla småskaliga vattenkraftverk måste söka om tillstånd för att bedriva sin verksamhet. Från att ha varit gratis att driva ett småskaligt vattenkraftverk så har svenska myndigheter satt en prissumma på 700 000 kronor för att få tillstånd att driva ett verk. Uppenbarligen vill myndigheterna att ägarna ska ge upp så att staten kan konfiserka marken.
Den miljölinje som de rödgröna myndigheterna nu opererar efter innebär att kraftverksägare kan fråntas rätten att bruka det de äger – utan att få ersättning (konfiskering).
Johan Hillström, ordförande i Västsvensk vattenkraftsförening:
– Man tror ju inte att det är möjligt i ett demokratiskt samhälle att man fråntar oss rätten att bruka det vi äger utan någon ersättning.
Den före detta ämbetsmannen och före detta landshövdingen Björn Sandborgh kommenterar om situationen för de småskaliga vattenkraftverken:
– Jag har aldrig någonsin under alla mina år upplevt så starkt att det här är riktigt galet.
PRIS FÖR TILLSTÅND: 700 000 KRONOR
Några saker som sker är:
a) Länsstyrelserna ger inte verkägarna förnyat tillstånd eftersom verket inte lever upp till “miljökraven”. Kraftsverksägaren blir då tvungen att lägga ned sin verksamhet som man har haft i generationer och som även skapat en extrainkomst.
b) Ägarna får betala dyra domstolsprocesser för att försöka få tillstånd för sitt verk och kan ibland ändå förlora. Domstolsproceccerna kan kosta miljontals kronor samtidigt som de svenska myndigheterna har skattebetalarnas oändliga resurser till förfogande. Förlorar kraftägaren blir han tvungen att riva sitt krafterk på egen bekostnad. En bit kulturhistoria går i graven.
c) Många kraftsverkägare har helt enkelt inte råd att ansöka om tillstånd eftersom en ansökan kan kosta 700 000 kronor. Kraftägaren får lägga ned sin verksamhet och man får gå i konkurs.
d) De miljökrav som länsstyrelserna kräver innebär så höga kostnader att många ägare inte har råd med det eller så är det inte ekonomiskt lönsamt att genomföra förändringen och man får lägga ned verksamheten.
Bild ovan: Ett småskaligt vattenkraftverk. På grund av EU:s vattendirektiv, som handlar om skärpta miljöregler, så är nu den svenska äganderätten hotad för många privata ägare av vattenkraftverk. Ska miljöregler gå före äganderätten?
EU:s hårda miljöregler drabbar även skogsägare. Mats Johansson i Gummersta utanför Nyköping:
– Personligen har jag fått cirka 15 procent av min skog klassad som nyckelbiotop. Skogsstyrelsen stoppar avverkning på grund av några helt vanliga bergskanter. Jag tycker att detta är en mycket dyster utveckling eftersom det slår mot landsbygdens kapital och därmed stoppar framtida investeringar.
Mats Green moderaterna:
— När en jordbrukare vill riva en gammal stengärdsgård som ingen använder blir det ett himla liv på länsstyrelsen. Men när det gäller flera hundra år gamla dammar, som fortfarande är i bruk, då finns det tydligen inte något kulturvärde. Länsstyrelsen vill emellertid inte godta urminnes hävd, utan vill genomföra miljöprövningar på gamla kraftverk och införa miljökrav som om de byggts idag, vilket i många fall medför förödande kostnader för ägarna till de småskaliga vattenkraftverken.
Video ovan: LRF:s ordförande Patrik Olsson kommenterar om förslaget till ny vattenlagstiftning. Den nya vattenlagstifningen baseras på EU:s vattendirektiv och Olsson menar att svenska myndigheter tillämpar vattendirektivet extremt. Olsson menar även att Sverige har myndightetspersoner som kör egna race.
Video ovan:
Vattenkraftsägare:
– Det är ett sätt för staten att lägga ned eller komma åt de här anläggningarna och återställa dessa utan att göra rätt för sig. Istället för att gå in och expropriera dem så höjer man kraven och ökar villkoren och gör dessa så tuffa att det blir omöjligt att driva verksamheten vidare.
VATTENKRAFTVERK ÄR RENA ENERGIKÄLLOR
Det finns cirka 2 000 småskaliga vattenkraftverk i Sverige. Dessa producerar förnyelsebar energi och genererar el lokalt i bydger. Cirka 800 000 hushåll i Sverige får sin el från dessa. Vattenkraften är bland de renaste energikällorna som finns. Många verk är nu tagna ur drift på grund av den rödgröna klappjakten. Många av dessa verk har gått i arv i generationer, de är en del av den svenska kulturhistorien. De kan generera el till lokalområden om det till exempel blir storm och nedsläckning. Bruksorter har växt upp på grund av dessa verk. Det finns några projekt där kraftverk har lyckats göra framgångsrika miljöanpassningar utan att ta död på verken. Till exempel i Svartån och Bulsjöån i Småland och Säveåprojektet. Man har även satt upp fiskvandringsvägar på andra ställen i Sverige som varit framgångsrika .
Januari 2019
DONERA/DONATE. Swish: 076-9387471. Paypal: k33@live.se. Bankkort/bankcard on the button below.
Relaterat:
Förenta Nationernas överstatliga avtal Agenda 2030 och hållbar utveckling:
jmm.nu Agenda 2030
Lars Bern om det överdrivna klimathotet:
David Icke ger sin syn på EU:
Foto
Foto Jim Barton https://www.geograph.org.uk/photo/4508968. Licens 2.0
