POSITIVA PENGAR FÖRESLÅR NYTT BANKSYSTEM

Oktober 2019

I nedanstående videoserie går organisationen Positiva Pengar in på hur dagens banksystem fungerar (där privatägda banker kontrollerar hela vår ekonomi). Positiva Pengar presenterar ett förslag på ett nytt banksystem som de menar skulle gynna medborgarna istället för privata aktörer.

 

Video ovan. Positiva Pengars serie i sex delar om det nuvarande banksystemet (Banking 101).

Positiva Pengar är en organisation som jobbar för ett nytt banksystem. I deras videoserie Banking 101 förklarar Positiva Pengar hur det nuvarande banksystemet fungerar och i föreläsningen nedan presenterar de sin lösning på vad de anser skulle vara ett bättre  banksystem.

BANKEN ÄGER DINA PENGAR

Positiva Pengar:

När du sätter in pengar i en bank blir dessa pengar bankens juridiska egendom. Eftersom dina pengar inte längre tillhör dig kan banken göra vad de vill med dessa pengar. Siffrorna på ditt bankkonto är egentligen bara en utgiftspost som visar vad banken har i skuld till dig och som de är skyldig att återbetala någon gång i framtiden.  Saldot på ditt bankkonto visar inte vad banken förvarar åt dig.

De pengar som finns på ditt bankkonto kan kallas elektroniska pengar och är skapade av privatägda banker. Dessa elektroniska pengar utgör cirka 96% av vår ekonomi. De fysiska pengarna, mynt och sedlar, utgör cirka 4 % av vår ekonomi och dessa är skapade av Riksbanken.

ATT SKAPA PENGAR UR TOMMA INTET

De elektroniska pengarna skapas av de privata bankerna när du tar ett lån. Pengarna skapas ur tomma intet i och med att man skriver in siffror på ditt bankkonto,  pengarna tas inte från bankens egna reserver. Det finns egentligen ingen övre gräns på hur mycket elektroniska pengar som bankerna får skapa. Vissa påstår att metoden fraktionella reserver är vad som gäller men detta stämmer inte. Fraktionella reserver innebär till exempel att om banken vill skapa 1 000 kronor måste banken ha 10 % i reserv, dvs. 100 kronor men så är inte fallet.

Statstjänstemän och Bankkommissionen påstår att de privata bankerna inte kan skapa pengar utan att det är Riksbanken som skapar pengar, men detta stämmer inte, de privata bankerna skapar elektroniska pengar. Anledningen till varför statstjänstemän och Bankkommissionen försöker argumentera att bankerna inte kan skapa pengar beror på att om de erkände att bankerna hade förvärvat makten att skapa pengar då måste  de ta itu med de allvarliga konsekvenserna av att de har givits en av de största befogenheterna  som en regering kan ge till en privat kortsiktig vinstdrivande samling företag.

ETT BANKSYSTEM BASERAT PÅ SKULDER

När någon betalar tillbaks ett lån förstörs pengar, de försvinner från ekonomin. Om vi alla börjar minska vår skuldsättning kommer mängden pengar i ekonomin att krympa och kan leda till att ekonomin bromsar upp eller stannar helt. Om vi vill ha mer pengar i ekonomin måste vi skuldsätta oss mer. Mindre pengar i ekonomin innebär mindre köpande. Mindre köpande innebär färre jobb. Detta innebär att vi alltid kommer att vara fångade under ett skuldberg. Om vi istället tog makten från bankerna att skapa pengar och istället gav denna makt till en offentlig institution, som inte jagar kortsiktiga vinster, skulle dessa nya pengar som stödjer jobb och ekonomi användas för att betala av skulden och vi skulle kunna rensa upp i detta skuldträsk.

 

fraktionella reserver_banker_kontanter
Bankerna tar inte pengar från sina egna reserver när du ansöker om ett lån utan istället  skriver de in siffror på ditt bankkonto och vips så har digitala pengar skapats ur tomma intet. Sedan får de ränta på de pengar som de själva skapat. 96 % av vår ekonomi består av pengar som har skapats ur tomma intet via lån. För att systemet ska fungera måste folk fortsätta att skuldsätta sig.  Om folk börjar betala tillbaks alla sina lån kan vi få en ekonomisk recession. 

POSITIVA PENGARS LÖSNING

I föreläsningen nedan från 2016 presenterar Lars Alaeus från Positiva Pengar deras förslag på ett hållbart banksystem.  Positiva Pengar vill bland annat att Riksbanken får ensamrätt att ge ut alla svenska kronor utan skuld och ränta. Riksbanken bestämmer mängden pengar med enda syftet att hålla kronans värde fast vid vad Riksdagen bestämt, idag 2 % inflation. Fördelarna av att Riksbanken skapar pengarna blir att värdet av  går till medborgarna/staten i form av värdet på de nyskapade pengarna. Regeringen beslutar hur pengarna ska användas.

Bankernas roll blir att sköta betalsystemet och är endast förmedlare av pengar mellan sparare och låntagare. De privata bankerna kommer då tillhandahålla två sorters konton till bankkunder: transaktionskonto (lönekonto) för alla betalningar. Detta konto ger ingen ränta men är 100 % säkert. b) Spar/Investeringskonto. Med detta konto lockar bankerna sina kunder att sätta in sina pengar. Det blir ett bundet sparande som endast kan användas till ett specifikt syfte av banken – till exempel bostadslån. Bankerna och kunderna delar på vinsten  vid utlåningen. Går banken i konkurs kan du förlora dina pengar. På dessa sätt kommer banken endast att låna ut pengar som bankkunder satt in.

KUNDFONDKONTO

De privata bankerna har konto hos Riksbanken som kallas kundfondkonto. Kundfondkontot för en bank är summan av alla bankens kunders pengar på deras transaktionskonton. Den privata banken har även ett operativt konto som fungerar som deras eget transaktionskonto. Den privata banken har även en investeringspool som innehåller pengar som banken ännu inte har lånat ut.

Detta gör att bankerna blir som vanliga företag i marknadsekonomin. De gör bara den tjänst de är satta att göra – att förmedla pengar. De kan också gå i konkurs.  Det behövs heller ingen insättningsgaranti. Bankerna gör bara en vinst motsvarande den nytta de gör precis som alla andra företag.

Våra pengar ligger egentligen på Riksbankens kundfondkonto och bankerna hanterar våra transaktionskonton. Bankernas operativa konto ligger också hos Riksbanken.  Detta innebär att alla pengar som är i omlopp finns registrerade hos Riksbanken.  Detta innebär  ett penningssystem och inte två som vi har idag.

SÅ GÅR ÖVERGÅNGEN TILL

När Riksbanken tar över de privata bankernas skulder (bankkundernas insatta pengar) hamnar dessa pengar på Riksbankens skuldsida i balansräkningen. Lösningen här är att skapa något som kallas oändliga nollkuponger vilket är ett slags registreringsbevis för mängden pengar. På detta sätt blir pengarna skapade utan skuld och ränta. De oändliga nollkupongerna hamnar på Riksbankens tillgångssida i balansräkningen. Bankernas investeringskonton blir ett löfte om pengar. När bankkunder sätter in pengar på bankernas investeringskonton får man ett löfte om pengar.  Dessa pengar  är bundna till exempelvis ett år och då får man ta ut dem samt räntan man tjänst på den. Den privata bankens tillgångssida matchar de pengar som bankkunderna har satt in på investeringskontona (bankerna kan allstå inte skapa pengar ur tomma intet utan istället endast använda de medel som bankkunderna satt in på bankens investeringskonto). Skulle en bank gå i konkurs så klarar sig bankkunden genom att flytta över pengarna från sitt transaktionskonto till en annan bank (bankkundens pengar ligger ju egentligen på Riksbankens konto och inte hos den privata banken).

ATT INFÖRA SUVERÄNA PENGAR I SAMHÄLLET

Det finns tre sätt att föra in suveräna pengar i samhället. 1. helikopterpengar  vilket innebär lika mycket pengar till varje medborgare. 2. Digitala kontanter innebär betalkonton hos Riksbanken för alla medborgare. 3. En komplett konvertering innebär att systemet införs över en banknatt och detta följs av en 10-årig transformeringsperiod.

När det gäller helikopterpengar kan summan hamna på 1000 kronor till varje medborgare och sedan 100 kronor i månaden tills inflationsmålet har uppnåtts. Om inflationen blir för hög, det vill säga man har betalat ut för mycket helikopterpengar så   bromsar  man bankernas utlåning. Man stryper bankernas möjlighet att låna ut pengar och få ner inflationen. På så sätt kan man hålla en stabil inflation med början väldigt snart om man nu vill.

När man inför detta nya system med suveräna pengar händer två saker under banknatten. Riksbanken får ta över alla skulderna av de privata bankerna. Sedan lägger man till en konverteringsskuld på bankens tillgångssida det vill säga att de privata bankerna har en skuld till Riksbanken som sätts in på Riksbankens tillgångssida och denna skuld är lika stor som skulden som Riksbanken har fått överta av de privata bankerna. Sedan är konverteringen klar. Efter detta startar en 10-årig transformation av konverteringen.

År 1904 fick Riksbanken ensamrätt att ge ut sedlar i Sverige. Före 1904 fick de privata bankerna ge ut sedlar. Men systemet missbrukades eftersom de privata bankerna tjänade mer pengar beroende på hur mycket sedlar de tryckte. Därmed tog bankerna stora risker och skapade mycket sedlar och det slutade med att många banker kraschade.

 

PRENUMERERA/SUBSCRIBE

* indicates required

Relaterade artiklar:

Vill vi ha ett kontantfritt Sverige?

jmm.nu hearing om kontanterna i Sverige

IMF och Världsbanken har satt i system att skuldsätta länder i syfte att dominera dem: 

jmm.nu confessions of an economic hitman

Varför blir man behandlad som en kriminell när man vill handla med kontanter på banken? Svar: EU:s penningtvättdirektiv:

jmm.nu penningtvättdirektivet

Har det globala banksystemet planer på en ny världsordning styrd av just bankerna?

jmm.nu intervju med Aaron Russo

Photo

licens 2.0 https://www.flickr.com/photos/calliope/

Leave a Comment

Your email address will not be published.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.