ÄR VI ALLA GALNA?

kmr_cchr_sverige_marknadsföring av vansinne

Oktober 2020

‘Marknadsföring av vansinne – är vi alla galna?’ är en dokumentär om psykofarmaka (mental medicin) och läkemedelsindustrin och de effekter som psykofarmakan skapar i samhället. Dokumentären är gjord av CCHR.  Nedanstående text är ett utdrag ur dokumentären. 

Video ovan: Marknadsföring av vansinne – är vi alla galna?

PSYKOFARMAKANS BIVERKNINGAR

Idag får vi höra från psykiatrikerna att man kommer tillrätta med oönskat beteende genom att balansera hjärnans kemi med piller. Psykiatrin säger att man har en obalans av serotonin och dopamin i hjärnan men samtidigt finns det ingen studie som påvisar just detta utan man har istället inpräntat denna ide i kulturen. Psykofarmaka har designats att förbigå hjärnans naturliga system (blod-hjärn barriären) och kan således rubba balansen som hjärnan behöver. Psykofarmakan skapar således  en obalans i systemet och biverkningar av psykofarmakan är vida känd: sömnproblem, lättretlig, aptitlöshet, självmordstankar, aggression för att nämna några.

Psykiatrin är duktiga på att klassificera vardagliga problem som psykiska sjukdomar: blyghet blir social fobi, att förlora anhörig = egentlig depression, hemlängtan = separationsångest, misstänksamhet = paranoid personlighets störning, skiftande humör = bipolärt syndrom, koncentrationssvårigheter = ADHD. En psykiatrisk diagnos är lika med psykofarmaka och läkemedelsindustrin tjänar miljarders dollar på psykofarmaka.

Video ovan: childhood is not a mental disorder (CCHR). 

PSYKOFARMAKANS HISTORIA

I psykofarmakans tidiga historia började psykiatrikerna att använda morfin och opium men dessa ämnen visade sig vara mycket beroendeframkallande. I början på 1900-talet föerspråkades psykiatrin heroin som lösning och Sigmund Freud förespråkade kokain. Freud blev avlönad av två läkemedelsbolag för att göra reklam för deras kokainextrakt. Freuds insatser resulterade i en omfattande användande av kokain i Europa och USA.

Psykiatrikernas nästa mirakelkur blev amfetamin som följde samma mönster: först hyllar man medlet som ett vetenskapligt framsteg, sedan kom rapporterna in om allvarliga biverkningar och sedan var läkemedelsindustrin och psykiatrikerna tvungna att överge medlet ifråga.

År 1954 kom nästa mirakel: läkemedlet Thorazine. Man skrev att målet med Thorazine var att få till stånd en nedsatt rörelseförmåga, en emotionell likgiltighet och ett sömnliknande tillstånd. Thorazine ansågs av många att vara kemisk lobotomi. Läkemedelsbolaget Smith Kline and French tjänade storkovan på Thorazine så man iscensatte en omfattande marknadsföringskampanj för medlet vilket inkluderade finansiering av psykiatriska konferenser, TV-program och reklam i mainstream media. Efter ett tag kom rapporterna om allvarliga biverkningar såsom Tardiv Dyskinesi (ofrivilliga ryckningar såsom tungan går fram och tillbaks, musklerna rycker, ögonen rullar upp i huvudet) och många av skadorna visade sig vara permanenta.

psykofarmaka_ läkemedelsindustrin_cchr_kmr
Psykofarmaka är big business för läkemedelsindustrin.

MILTOWN

Nästa mirakel var medlet Miltown som godkändes år 1955. Miltown marknadsfördes aggressivt och psykiatern Nathan kline fick betalt av läkemedelsindustrin och han förkunnade att “lugnande medel såsom Miltown var lika viktiga som införandet av atomkraft, om inte viktigare”. Miltown gjorde stor succe och blev den första psykofarmakan som användes på den gemene medborgaren. Miltown marknadsfördes till gravida kvinnor, hemmafruar och hårt arbetande kontorsanställda. Miltown öppnade förren för mental hälsovård  för gemene man och efter ett tag blev det modernt att ta dessa medel.

Miltowns framgång gjorde att fler psykiatriska preparat lanserades och ett av dessa preparat var Valium. Valium höjdes till skyarna av experter, reklam och mainstream media och fick till slut smeknamnet “Mother’s little helper” på grund av den omfattande användningen av preparatet. I sedvanlig ordning började rapporter komma om biverkningarna och År 1962 fastställde ett råd att Miltown var farligare och mer beroendeframkallande än kokain eller amfetamin och Miltons framgång stoppades.  

PROZAC

Nästa mirakelpiller var Prozac vilket var ett medel mot depression och helt plötsligt ökade depressionsdiagnoserna markant i USA.  I artiklar och annonser beskrev man Prozac som ett mirakelpiller och man kunde läsa  fantastiska berättelser om hur folk blev rehabiliterade tack vare pillret. Enligt tillverkaren fanns nästan inga beroendesympton eller biverkningar men som väntat började rapporter om biverkningar strömma in. Man började skriva ut varningstexter om våldsamhet och självmord på pillerburkarna något som psykiatrikerna  och läkemedelsindustrin prosteterade högljutt mot. Det dröjde dock inte länge förrän psykiatrin meddelade att man hade hittat en ny mirakelkur: atypiska antipsykotiska,  läkemedel som bland annat användes mot bipolärt syndrom. Plötsligt sköt diagnosen bipolärt syndrom  i höjden och efter ett tag kom rapporterna om biverkningar in om de atypiska läkemedlen.

Nu för tiden provar även psykiatrin halluciogena preparat såsom LSD och Ecstasy för att användas i psykiatriska recept. 

diagnoser psykiatri_cchr_kmr

DIAGNOSTIC AND STATISTICAL MANUAL

År 1952 kom första utgåvan av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Diseases (DSM) – psykiatrins diagnosbibel. Boken var på 130 sidor och beskrev 112 mentala störningar. Diagnoserna togs fram genom att man skickade röstsedlar till 10 % av det amerikanska psykiatriker förbundets medlemmar (APA). Man röstade alltså fram vad som var mentala störningar. År 1968 kom DSM 2 och nu fanns det 145 mentala störningar.

Psykiatrikerna behövde en biologisk förklaring till att kunna sälja mer psykofarmaka. Man hittade en tes av Dr. Joseph Schildkraut som spekulerade att mentala störningar KANSKE orsakades av en kemisk obalans  i hjärnan. Det fanns dock inga metoder att mäta den påstådda kemiska obalansen men psykiatri/läkemedelsindustrin började nu marknadsföra denna ide i syfte att sälja mer psykofarmaka. I USA upprepas regelbundet teorin om den kemiska obalansen i reklam för psykofarmaka. År 1980 kom DSM 3. DSM var fullproppad med symptom av så kallad “mental störning” som i princip skulle kunna passa in på vem som helst. Enligt DSM 2 var homosexualitet en psykisk sjukdom men efter protester från aktivister år 1973 beslutades det att homosexualitet inte skulle finnas med i DSM 3.DSM 4 kom ut år 1994 och den hade 374 diagnoser.

Dessa diagnoser inlemmas i samhället och kan påverka människors liv stort till exempel inom socialtjänst, lagstiftning etc. 

psykiatri_psykisk ohälsa_diagnoser_DSM_
Karen Barth Menzies: “psykiatriska diagnoser röstas in i DSM”.

 

PRENUMERERA/SUBSCRIBE

* indicates required

 

DONERA/DONATE. Swish: 076-9387471. Paypal: k33@live.se. Bankkort/bankcard on the button below.



Leave a Comment

Your email address will not be published.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.