September 2019
Jag har läst boken ‘Klimatkarusellen‘ av Elsa Widding där hon spekulerar, analyserar och visar statistik om det så kallade klimathotet. Kan vi lite på IPCC och SMHI? Har det förekommit forskningsfusk inom klimatforskningen?
Elsa Widding är civilingenjör och har lång erfarenhet inom energibranschen och år 2019 publicerade Elsa Widding sin bok ‘Klimatkarusellen‘ som har en ifrågasättande attityd till dagens klimatalarmism. I boken kan man bland annat läsa om Förenta Nationernas IPCC. IPCC står för Intergovernmental Panel on Climate Change (Förenta Nationernas klimatpanel) och är FN:s organ vars syfte är att förse omvärlden med vetenskapliga perspektiv gällande klimatförändringarna. Redan från sin start 1988 hade IPCC bestämt sig för att det var människan som var orsaken till klimatförändringarna och man letar således endast efter teorier som stödjer denna hypotes.
Vi har fått höra domedagspredikningar om jordens undergång sedan 1970-talet och att vi bara har “10 år på oss att förhindra en katastrof”. Sakkunniga personer såsom Lennart Bengtsson (professor i dynamisk meteologi), Peter Stilbs (professor emeritus i fysikalisk kemi), Nils-Axel Mörner (doktor i teoretisk fysik) och många andra kommer med sällan med dylika alarmistiska budskap och samtidigt ignoreras dessa för det mesta av mainstream media.
Svenska politiker och mainstream media för fram budskapet om jordens undergång på grund av klimatförändringarna och våra politiker säger att “Sverige ska visa vägen i klimatfrågan” och att hela samhället måste ‘ställa om’. Widding menar att det spelar ingen roll vilket typ av väder vi har – allt skylls på klimatförändringarna oavsett om det är kallt eller varmt.
Widding menar att det heller inte finns någon realistisk möjlighet att minska använding av fossila bränslen som nu föreslås och det finns inget heller som i nuläget kan ersätta fossila bränslen. Widding ställer sig också frågan varför vi ska vara rädda för ett varmare klimat?
Omslagsbilden till boken Klimatkarusellen.
KAN VI LITA PÅ SMHI?
Widding har ett antal medförfattare till boken Klimatkarusellen. En av dessa medförfattare är civilingenjören Magnus Cederlöf. I Sverige är det som bekant SMHI (Statens Meterologiska och Hydrologiska Institut) som är den ledande expertmyndigheten vad gäller meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimatologi. SMHI har gjort temperatursimuleringar som visar hur den framtida temperaturen troligtvis kommer att bli. Här menar Cederlöf att SMHI, och Rossby Center som är medarbetare i dessa simuleringar, har kapat information för att få till stånd önskad simulering. SMHI har använt referensperioden 1961- 1990, som var den kallaste perioden på 1900-talet. Tack vare att man använde den referensperioden ser det ut som SMHI:s temperaturmodell visar på en kraftig värmestigning på senare tid. Vad SMHI har gjort är att man har tagit bort tidsperioder I Sverige, tex 30-och 40-talet, som var varma. Hade SMHI istället utgått från år 1850 och framåt hade deras temperatursimuleringar sett annorlunda ut och inte lika alarmerande. Cederlöf menar att det som SMHI har gjort är att de har tagit bort data som inte stämmer med deras hypotes vilket Cederlöf menar är ett vetenskapligt bedrägeri.
Den blå linjen är SMHIs statistik där man har använt referensperioder som innebär att det ser ut som om det skett en kraftig temperaturökning på senare tid.
KAN VI LITA PÅ IPCC?
En annan medföfattare i boken Klimatkarusellen är Gösta Pettersson, professor i biokemi. Pettersson går in och förklarar det som kallas Climategate. Climategate innebar att FN:s forskare tog bort data som inte stämde med deras alarmistiska hypotes. Dessa forskare e-mail korrenspondens blev hackad och bluffen avslöjades vilket ledde till att klimatfonferensen i Köpenhamn år 2009 blev ett fiasko (man ville skriva överstatliga avtal för FN:s medlemsländer).
IPCC ger ut Assessment Reports (AR) som handlar om klimatförändringarna. Den senaste rapporten när denna artikel skrivs är AR6 (och som vanligt får man läsa om jordens undegång om vi inte alla “ställer om”). I boken Klimatkarusellen blir man snart varse om att det finns många fler “gates” än Climategate. Pettersson nämner bland annat ‘Himalyagate’. År 2007 kom AR4 där IPCC menade att glaciärerna i Himalya drog sig tillbaks snabbare än någon annanstans i världen och att det fanns 90 % sannolikhet att glaciärerna skulle vara borta år 2035. Detta budskap basunerades sedan ut över hela världen. År 2009 kom den indiske miljöministerna med uppgifter som motsatte IPCCs hypotes. IPCC och dess ordförande Rajendra K. Pachauri menade att den indiska rapporten var voodoo-vetenskap medans IPCCs rapport stöddes av tusentals forskare efter noggrann bedömning. Vid undesökningar visade det sig att IPCCs rapport kom från en kampanjskrift utgiven av Världsnaturfonden som i sin tur stödde sig på en artikel som en indisk forskare hade skrivt och forskaren menade att hans hypotes i artikeln var ren spekulation.
Den tidigare chefen för IPCC, Rajendra K. Pachauri, råkade visst överdriva en aning.
Bild ovan: IPCC använder sig av klimatmodeller för att räkna ut framtida temperaturförändringar. Det röda strecket är IPCCs simuleringar medans de tre strecken nedan är de faktiska förhållandena. Det verkar som om IPCC har “räknat fel”.
GLOBAL ÖVERSTATLIGHET
I kapitel 24 går Widding in på ämnet överstatlighet. Widding menar att vi hör lobbyister såsom Johan Rockström och Anders Wijkman (Rockefellers Romklubb) prata om en ny världsordning där klimatfrågan ska styras globalt. Widding menar att ett överstatligt klimatorgan är så långt från folkviljan som man kan komma. Rockström och Wijkman vill även implementera en “ny ekonomisk logik” man menar att den nuvarande ekonomiska modellen “uppvisar allt allvarligare brister”.
När det gäller överstatlighet och klimatfrågor går Jörgen Randers, professor i klimatstrategi vid Handelshögskolan i Oslo ett steg längre och säger:
“Demokratin måste pausas för att lösa klimatkrisen. Ett elitstyre är bättre än demokrati – i alla fall om världen ska lyckas lösa den akuta klimatkrisen”.
FN.s generalsekreterare Antonino Guterres sade i den internationella tidsskriften The Economist:
“För att avvärja katastrofala klimatförändringar behövs en samordnad global insats som engagerar även den som för närvarande är ovilliga att agera. Det kräver nästan säkert “top down dictates”.
The Economist ägs av bankfamiljen Rothschilds.
Bild ovan: Johan Rockström : ”Frågan om verkan för överstatligt styre kommer man nog inte att våga ta upp – trots allt har ju Regeringen vikt sig för Bryssel i energi- och snusfrågorna, liksom om de böjda gurkorna. Det är en indikator på vart vindarna blåser. Allt som har att göra med FN har man ju också haft ett ohämmat förtroende för i landet. Mina polare Anders Wijkman, Pär Holmgren och Anders Wejryd verkar ju också oemotsagda för att ge makten till andra organ än de svenska folkvalda, och vi har en stabil journalistkår på de större dagstidningarna och SVT och SR som stöttar oss.”
Anders Wijkman är ordförande för Rockefellers Romklubb. Romklubben är en av källorna till den omfattande globala klimatpropagandan. I en av sina böcker skriver de att de valde klimat och miljö för att installera globalism.
I videon ovan blir Elsa Widding intervjuad av Mikael Wilgert från Swebbtv om sin bok Klimatkarusellen.
PRENUMERERA/SUBSCRIBE
Relaterade artiklar:
FN:s Agenda 2030 – källan till dagens klimatalarmism:
jmm.nu Pia Hellertz och Agenda 2030
Västerås blir en smart stad – allt baserat på iden om klimatförändringarna:
jmm.nu Västerås – en smart stad.
Peter Stilbs om forskningsfusket inom klimatvetenskapen:
jmm.nu Intervju med Peter Stilbs.
Foto
https://www.flickr.com/photos/cop21/. Licens 2.0
https://www.flickr.com/photos/horasis/. Licens 2.0
Nick Sundt, U.S. Climate Change Science ProgramU.S. Department of Commerce [Public domain], via Wikimedia Commons
copyright ©Jan Malmstad
Be the first to comment on "KLIMATKARUSELLEN (ELSA WIDDING)"