FRIHANDELSAVTALET CETA – DEL 1 (INTRODUKTION)

DELA PÅ SOCIALA MEDIER

Mars 2019

Frihandelsavtalet CETA – del ett.

År 2017 blev frihandelsavtalet CETA aktivt. Frihandelsavtal CETA sätter EU-rätten före den svenska grundlagen tack vare Lissabonfördraget.

Frihandelsavtalet CETA (Comprehensive Economic and Trade Agreement) är ett handelsavtal mellan EU och Kanada som blev aktivt år 2017. Europaparlamentet röstade ja till CETA i februari 2017. Under förhandlingarna av CETA var det lyckta dörrar som gällde, det var endast EU-kommissionen som fick förhandla med de kanadensiska motparterna. Några andra som var med från dag ett i förhandlingarna av CETA var multinationella storföretag som har varit med och utformat avtalet. När CETA blev “offentligt” under 2016 så fick vi EU-medborgare “lov” att läsa innehållet men EU deklarerade samtidigt att innehållet i CETA “inte gick att ändra på”. Det politiska etablissemanget prisade frihandelsavtalet CETA – allt skulle bli underbart. Man redovisade fantastiska siffror på hur alla skulle tjäna på avtalet. Här i Sverige var det främst Ann Linde och Stefan Löfven som var CETA:s ansikte utåt.

LISSABONFÖRDRAGET

Europaparlamentet röstade ja till Lissabonfördraget och den 1:a december 2009 började EU:s Lissabonfördrag att gälla. Lissabonfördraget innebar en maktförflyttning från Sverige till EU, bland annat så kan Sverige själv inte förhandla om frihandelsavtal mellan Sverige och andra länder utan nu är det EU som gör dessa förhandlingar åt Sverige. För att Lissabonfördraget skulle bli verklighet så krävdes att alla EU:s medlemsstater röstade ja till fördraget. Irländarna hade en folkomröstning som innebar att fördraget förkastades. Då använde EU sin specialitet som går ut på att ordna en till omröstning så att resultatet blir “rätt“. Förespråkarna i Irland lyckades även få hela mainstream media etablissemanget med sig och fick maximalt med tid i tv och tidningar medans motståndarna fick stå ute i kylan och EU fick till slut sitt “ja“. Sveriges riksdag röstade ja till Lissabonfördraget år 2008, vad svenska folket tyckte om Lissabonfördraget var tydligen inte så viktigt. Före Lissabonfördraget så kunde svenska riksdagen rösta om lagförslag från EU men i och med Lissabonfördraget försvann riksdagens makt och det är nu Europaparlamentet och EU:s ministerråd som tar besluten och svenska riksdagens roll är att implementera EU:s beslut. Lissabonfördraget innebar även att Sveriges militära neutralitetspolitik punkterades på grund av EU:s solidaritetsklausul som innebar att om ett EU-land är i militär knipa så ska de andra EU-länderna rycka in och hjälpa.