30/5 2016
Nu kommer EU:s fjärde penningtvättsdirektiv att implementerats i Sverige.
Senast sommaren 2017 så ska EU:s fjärde penningtvättsdirektiv vara implementerat i Sverige.
Definitioner.
Verksamhetsutövare = En verksamhetsutövare är ett institut/person som arbetar med kontanter. Dvs. banker, växlingskontor, advokater etc.
Huvudman = Den person som står bakom t.ex. ett företag, ägaren till företaget.
Kundkännedom = att t.ex.en bank tar reda på information av en kund, skaffar sig upplysningar om den för att avgöra om denne är en “risk”.
Bolagsverket = Bolagsverket är den myndighet som registrerar företag och tar emot årsredovisningar, dvs. de granskar företagens årliga inkomster.
False flag-attacker = En false flag attack innebär att t.ex. USA gör en terrorattack i det dolda och sedan skyller denna terrorattack på IS eller al-queda. När en “fiende” nu har pekats ut så kan USA “vidta åtgärder” för att “bekämpa terrorismen”.
köpeskillingen = den summa som köpare och säljare har kommit överens om.
Värdebolag = värdebolag är helt enkelt större företag där man kan köpa aktier. T.ex. Skanska, Axfood, ICA etc.
Tillsynsansvar = Tillsynsansvar innebär att t.ex. en myndighet är auktoriserade att utföra tillsyn över en verksamhet. Dvs. de kontrollerar att allt går rätt till.
EU:S FJÄRDE PENNINGTVÄTTSDIREKTIV
Verksamhetsutövaren ska granska pengatransaktioner för att upptäcka sådana som kan misstänkas att utgöra ett led i penningtvätt eller finansiering av terrorism. Banker, revisorer, advokater, mäklare och kasinon ska vara mer “uppmärksamma” vid “misstänkta” transaktioner utförda av deras kunder och genast rapportera till svenska Finanspolisen vid misstanke. Om de inte rapporterar misstänkta verksamheter så kan Finansinspektionen utföra sanktioner mot verksamhetsutövaren. I värsta fall kan t.ex. en advokat få 1 000 000 euro i böter för att inte lyda Penningtvättdirektivet. Verksamhetsutövaren ska särskilt noga granska stora kontantinbetalningar samt köp eller försäljningar där köpeskillingen inte står i rimlig proportion till sitt marknadsvärde
KUNDKÄNNEDOM
Verksamhetsutövare ska vidta speciella åtgärder då de etablerar en affärsförbindelse med en kund. De måste veta vem kunden är för att bedöma riskerna med oegentligheter. Verksamhetsutövaren måste ta reda på vem det är som har yttersta kontrollen av kundens verksamhet. När kunden är identifierad så ska verksamhetsutövaren genomföra kontroller av kunden. Om verksamhetsutövaren fattar misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism så ska denne genast rapportera till nationens finansunderrättelseenhet.
Verksamhetsutövaren är skyldig att avstå från att utföra transaktioner som denne misstänker utgör ett led i penningtvätt eller finansiering av terrorism. Verksamhetsutövarna måste ha ett system som snabbt är tillgängligt för Finanspolisen. I sina upplysningar ska de lämna uppgifter om huruvida deras kund under de senaste fem åren har haft en affärsförbindelse med en viss person och, och så är fallet, förbindelsens art. Verksamhetsutövaren får heller inte meddela kunden att han har gjort en undersökning på denne.
Verksamhetsutövare ska rapportera misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism till polismyndigheten (Finanspolisen) oavsett om det förekommit en transaktion eller inte. De tre länsstyrelserna i Stockholm, Göteborg och Skåne tilläggs tillsynsansvar. Fastighetsmäklarinspektionen tilläggs tillsynsansvar över hyresmedlemmar till lokaler, Finansinspektionen tilläggs tillsynsansvar för värdebolagens räkningsverksamhet .
REGISTER ÖVER ÄGARE TILL FÖRETAG
EU-länderna blir tvingade att upprätta offentliga register över de ägarna till bolag, stiftelser, företag och andra enheter. I detta register ska det ingå personuppgifter om ägarna såsom namn, födelsedata, medborgarskap, bosättningsland och detaljer om ägandet. Man vill veta vem personen som gör vinster är. Bolagsverket* ska föra register över de verkliga huvudmännen (vars register ska vara vidöppna för EU:s finansiella underrättelsetjänster).
PEP
PEP står för Politically Exposed Person vilket syftar på en person som har haft eller har en viktig offentlig funktion t.ex. statschefer, ministrar, domare etc. I fjärde penningtvättsdirektivet så ska verksamhetsutövarna avgöra om kunden är en PEP. De ska också ta reda på om en kund har familjemedlemmar eller är medarbetare som arbetar med en PEP.
Syftet är att motverka att en PEP missbrukar sin maktställning i fråga om penningtvätt eller finansiering av terrorism. En bank kommer alltså att ställa frågor till dig om du har en PEP i din närhet. För personer i “politiskt utsatt ställning” dvs. stats-och regeringschefer, ministrar, domare, parlamentsledamöter – och deras familjer etc. så blir det lag på att de måste visa var de har fått sin förmögenhet ifrån.
TILLGÅNGAR KAN FRYSAS
Registrering och kontroll av virtuella valutor kommer också att ingå i detta direktiv. EU:s direktiv förbjuder butiker att ta emot kontantinbetalningar på över 10 000 euro. Den svenska rödgröna regeringen ville visa att de är bäst i klassen så de sänkte summan till 5 000 euro. EU vill att folk ska registreras när de växlar mellan digitala och traditionella valutor. EU vill se striktare identitetskontroller vid betalning med förbetalda kreditkort. Om EU-länder har brister i sina system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism så kan EU vidta åtgärder.
En förordning inom EU kräver frysning av finansiella tillgångar och andra ekonomiska resurser som tillhör individer eller grupper som begår eller försöker begå, som deltar eller underlättar genomförandet av terrorism. Kronofogden gör redan granskningar av pengatransaktioner som skulle kunna vara penningtvätt. Det anges vidare att medlemsländerna ska överväga frågan om inrättandet av ett ekonomiskt underrättelseorgan. Underrättelseorganet ska tjäna som nationellt centrum för insamling, analys och spridning av information om eventuell penningtvätt. Samarbete ska upprättas mellan nationers finansiella underrättelsetjänster.
FASTIGHETSMÄKLARE
Fastighetsmäklare ska granska köp eller försäljningar som kan antas sakna motiv eller ekonomiskt syfte. Vidare ska köp-eller försäljningar som avviker från kundens normala transaktionsmönster granskas. Granskning ska även ske om kunden efterfrågar ovanliga objekt utan att en tillfredsställande förklaring ges.
VÄLGÖRENHETSORGANISATIONER SKA GRANSKAS
Insamlingsverksamhet (av pengar) för vidarebefordran till utlandet ses som en högriskfaktor. T.ex. att skicka pengar via betalningsförmedlare, växlingskontor etc. Finanspolisen ska inte bara ha rätt att ställa frågor till verksamhetsutövare i anledning av en utredning om finansiering av terrorism eller penningtvätt. Finanspolisen ska också kunna ställa frågor till de aktörer som bedriver eller under de senaste fem åren har bedrivit penninginsamling för humanitärt, välgörande, kulturellt eller annat allmännyttigt ändamål.
TRANSAKTIONER AV PENGAR ÖVERVAKAS
EU vill införa en superkontroll över de pengatransaktioner som vi gör. Man kommer att införa centraliserade bank-och betalkontoregister samt datasöksystem. Syftet är att öka förenkla tillgången till uppgifter om bank-och betalkonton för underrättelseenheter och myndigheter inom EU. EU vill registrera, övervaka och analysera alla europeiska banktransaktioner. Ett sådant program finns redan i viss utsträckning mellan EU och USA. Programmet heter TFTP vilket står för Terrorist Finance Tracking Program.
Om du har mer än 10 000 euro i kontanter och ska lämna eller åka in i ett EU-land så måste du i förväg informera ditt land om detta. Du måste lämna uppgifter om dig själv, ägaren av pengarna, mottagaren av pengarna, vilken typ av kontanter du har, pengarnas ursprung, pengarnas användning samt hur du transporterar pengarna. EU-kommissionen vill utöka denna kontroll till att gälla kontanter som skickas med post eller gods. Om myndigheterna misstänker att olagliga finansiella aktiviteter försiggår så ska de agera, även om det bara rör sig om mindre belopp. Identiteten på betalningsmottagaren ska verifieras vid överföringar som har sitt ursprung utanför EU och om beloppet överstiger 1 000 euro.
FN:s säkerhetsråd är överhuvud för en omfattande global enighet mot finansiering av terrorismen. FN kan frysa tillgångar för en organisation. FNs:s resolution 1373 innehåller bl.a. krav på att medlemsstaterna (i FN) ska frysa tillgångar för personer och grupper som misstänkts för att begå, försöka begå, delta i eller underlätta terroristhandlingar.
Referenser:
Rdeye: nekad insättning på Nordea
Gefle Dagblad: Swedbank ville ha bevis
Regeringen: EU:s fjärde penningtvättdirektiv