Mars 2019
EU bestämmer reglerna för svensk kosttillskott i och med EU:s kosttillskottsdirektiv som klubbades igenom år 2002. Håller vi på att förlora vår rätt till att bestämma över vår egen hälsa?
I juli 2002 så klubbades EU:s kosttillskottsdirektiv igenom (2002/46/EG) som rädde i kraft i juli 2003. Som namnet anger så dirigerar detta direktiv reglerna gällande kosttillskott i den Europeiska Unionen. Direktivet säger att handel med hälsokostprodukter som inte uppfyller kraven i direktivet förbjuds att säljas senast augusti 2005.
När jag läser igenom direktivet läser jag EU är bekymrad över att reglerna gällande kosttillskott inom EU-länderna är så olika. Denna olikhet, kan enligt EU, leda till “hinder för produkternas fria rörlighet och till snedvriden konkurrens och därigenom direkt påverka funktionen för EU:s inre marknad”.
EU bestämde sig för att harmonisera regelverken för hälsokost inom EU och resultatet av denna harmonisering är kosttillskottsdirektivet. En annan faktor till denna harmonisering är att EU vill ha en “hög skyddsnivå” för konsumenterna av hälsokost så att konsumenterna kan vara säkra på att de produkter som släpps ut på marknaden är “säkra“.
“EU BÖR BESTÄMMA REGLER GÄLLANDE KOSTTILLSKOTT”
Enligt Kosttillskottsdirektivet kan endast sådana vitaminer och mineraler som normalt förekommer i kosten tillåtas. Vidare säger direktivet att EU bör vara den enda myndighet som utvärderar och godkänner kosttillskotten. Man säger även att för höga doser av vitaminer och mineraler kan vara skadligt för hälsan och EU bör fastställa maximinivåer för att skydda EU- medborgare.
I artikel 3 i EU:s kosttillskottsdirektiv kan jag läsa att inget kosttillskott får säljas inom EU om de inte överensstämmer med reglerna i Kosttillskottsdirektivet. Kosttillskottsdirektivet fastslår att det endast är EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA (European Food and Safety Agency), som ska bestämma vilka vitaminer och mineraler som får användas till tillverkning av hälsokost. Tillverkare av kosttillskott måste följa EU:s rekommendationer vad gäller maximala doser av kosttillskott.
FÖRBJUDNA PÅSTÅENDEN
Under artikel 6 punkt 2 säger direktivet att det är “förbjudet att i reklam påstå att kosttillskott kan förebygga, behandla eller bota mänskliga sjukdomar eller att antyga att produkterna har sådana egenskaper”.
Försäljarna av kosttillskott måste även skriva på sina produkter att kosttillskott inte bör användas som ett alternativ till en varierad kost.
Artikel 7 i kosttillskottsdirektivet förbjuder reklam som säger att en allsidig och varierad kost inte kan ge tillräckliga mängder näringsämnen.
Artikel 10 tvingar tvingar hälsokosttillverkaren att skicka en kopia på etiketten som används på burken till övervakande myndighet i syfte att underlätta övervakningen av produkterna.
Artikel 14 säger att bestämmelser som kan påverka folkhälsan för EU:s medborgare skall antas efter samråd med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet.
I artikel 19 står det att övervakningsorganen för kosttillskotten i EU:s medlemsländer bör få extra befogenheter så att kosttillskottsdirektivet implementeras fullt ut.
I bilaga 1 och 2 redovisas vilka vitaminer och mineralämnen som får användas vid tillverkningen av kosttillskotten.
European Food and Safety Agency – är den myndighet som ansvarar för “livsmedelssäkerheten” inom EU och bestämmer bland annat över svensk kosttillskott. Men om man ska tro videon i fråga så jobbar personerna inom Efsa uteslutande för industrin. Industrin i sin tur gör egna “vetenskapliga” undersökningar om sina produkter som sedan lämnas till Efsa. Efsa tror blint på dessa rapporter.
Relaterat:
EU förbjuder hälsopåståenden:
jmm.nu icke-godkända hälsopåståenden
Är Aspartam ofarligt?
Ian Crane pratar om FN:s globala regelverk för mat som heter Codex Alimentarius och som sägs ligga till grund för attackerna mot hälsoindustrin:
jmm.nu Ian Crane och Codex Alimentarius
