
Mars 2017
Under hösten 2017 väntas svenska riksdagen rösta om frihandelsavtalet CETA. Liknande frihandelsavtal har resulterat i att nationalstaten försvagas, löner sänks och att multinationella företag får större makt än staten.
VAD ÄR FRIHANDELSAVTALET CETA?
Under hösten 2017 så är det meningen att svenska riksdagen ska klubba igenom frihandelsavtalet CETA – Comprehensive Economic and Trade Agreement. Sannolikheten att frihandelsavtalet CETA klubbas igenom i svenska riksdagen är stor. I princip är det bara Vänsterpartiet som opponerar sig gentemot detta frihandelsavtal, T.o.m. Sverigedemokraterna röstar nu för detta frihandelsavtal. De vackra orden för detta frihandelsavtal är många. Man säger att handelsavtalet CETA kommer att skapa mer jobb, vara bra för svensk ekonomi, fylla plånboken, ge större tillväxt, ge Sverige större konkurrens etc. Allting kommer helt enkelt att bli underbart med frihandelsavtalet CETA. De största förespråkarna för frihandelsavtalet CETA är Stefan Löfven samt EU- och Handelsminister Ann Linde. Kommer verkligen CETA att bli så bra som sägs?
Video nedan: protester mot frihandelsavtalen CETA och TTIP.
FRIHANDELSAVTALET NAFTA
1994 skrevs frihandelsavtalet NAFTA (North American Free Trade Agreement) mellan USA, Kanada och Mexiko. Förespråkarna för Nafta öste på med fördelarna med detta frihandelsavtal. Globalisten Al Gore sade att frihandelsavtalet NAFTA skulle vara bra för miljön och för jobben, detta frihandelsavtal skiljer sig från tidigare avtal och vi har lärt oss av misstagen, alla håller med om att detta frihandelsavtal är bra, studier visar att…osv.
Jag spanade in dokumentären United We fall som bl.a. handlade om NAFTA. I dokumentären pratar man bland annat om vad klausulen om den privata domstolen – ISDS – har inneburit för Kanada. ISDS är en mekanism som ingår i alla dessa kontroversiella frihandelsavtal. I princip så kan man säga att rättsförfarandet privatiseras eftersom man kringgår den sedvanliga domstolen och upprättar en slags privat domstol. ISDS innebär att företag kan stämma stater om staten gör en lag som skadar företagets vinst.
https://youtu.be/pQsyCLXYsd8
PRIVAT DOMSTOL
Det första domstolsmålet under NAFTA och dess privata domstol ISDS var mellan Ethyl Corporation från USA och staten Kanada. Ethyl ville införa en tillsats i bilbränslet som kallas MMT, vilket är ett misstänkt nervgift. Kanada beslöt att MMT inte fick ingå i bränslen eftersom det är skadligt för individen. När Kanada gjorde detta beslut så blev de stämda av Ethyl som menade att Kandada äventyrade deras investering i Kanada. Kanadas respons var att be om ursäkt till Ethyl och betala dem 13 miljoner dollar i kompensation. Detta gjordes innan det ens blev en rättegång.
Michelle Sforza and Mark Vallianatos från Global Policy Forum:
– Fallet med Ethyl Corporation visar att att kritikerna till frihandelsavtalen NAFTA och GATT hade rätt när de sade att dessa avtal kan hota Kanadas suveränitet. Det var många som sade att NAFTA och andra liknande handelsavtal skulle kunna begränsa regeringen att lagstadga om saker såsom friskvård, regler om miljön, regler om säkerhet etc men dessa argument motarbetades. Men i fallet med Ethyl Corporation så ser vi att kritikerna hade rätt. Ethyls egen advokat sade: ISDS ger potentiellt sett 350 miljoner amerikaner rätten att stämma tack vare NAFTA. Om handelsavtalet MAI’ blir verklighet så kommer det att vara ännu mer människor som kan stämma.
* Multilateral Agreement on Investment = ett liknande frihandelsavtal.
Janice Harvey:
– Vi i Kanada har tyvärr vaknat upp sent för att se att den kanadensiska regeringen har gett upp sin makt till förmån för storföretagen. Men tack vare fallet med Ethyl Corporation har vi det svart på vitt. Vi har drabbats av att ett utländsk företag hotar vår suveränitet och vi kan inte skydda kanadensare. Tack vare dessa handelsavtal så kommer Kanada aldrig kunna skapa lagar utan att undra om de utländska storföretagen kommer att vidta åtgärder.Det är detta som frihandel innebär för Kanada. Det är en global ekonomisk konstitution.

MASSARBETSLÖSHET OCH MASSIMMIGRATION
Tack vare NAFTA och dess borttagande av handelshinder så kunde amerikanska företag sälja jordbruksprodukter till Mexiko till ett billigare pris än Mexikos egna bönder. Detta resulterade i att mexikanska farmare gick i konkurs eftersom de kunde inte konkurrera med det billiga priset från USA. År 2003 så sades det att cirka 1,2 miljoner jobb i Mexiko hade försvunnit tack vare avregleringarna i och med Nafta. Detta resulterade sedan att Mexikanarna lämnade Mexiko och emigrerade (oftast olagligt) till USA eftersom Nafta hade skapat massarbetslöshet i Mexiko. Således kan man även dra slutsatsen att det är Nafta som är orsaken till den stora massimmigrationen från Mexiko till USA som nu har pågått i många år.
Tack vare NAFTA så flyttade även amerikanska företag sin produktion till Mexiko. Mexiko är ett låglöneland där arbetarna kan tjäna en dollar i timmen istället för t.ex. 26 dollar i timmen som i USA. De mexikanska arbetarna har givetvis inte heller några förmåner som de i USA hade som t.ex. pensioner och friskvård. NAFTA innebar också att lönerna för arbetare i USA sänktes. Vissa amerikanska företag hotade arbetarna att de skulle flytta produktionen till Mexiko om inte arbetarna godtog lönesänkningen. Facken försvagades. Amerikanarna sägs ha förlorat en halv miljon jobb tack vare NAFTA (år 2003).
Referens
Sajten Flammanom frihandelsavtalet CETA
Foto https://www.flickr.com/photos/horstjens/
By M0tty (Own work) [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons