EU:S PENNINGTVÄTTDIREKTIV

November 2016

 

PRENUMERERA/SUBSCRIBE (GRATIS/FREE)


 

 

VI ÄR ALLA SKYLDIGA

EU har tidigare kommit med tre penningtvättdirektiv. Vilken effekt har det haft på Sverige? Det mest påtagliga måste vara när man ska sätta in kontanter på banken. Om du ska sätta in kontanter på banken som överstiger 10 000 kronor så bör du vara beredd på obehagliga frågor från bankens sida. Enligt EU så är vi tydligen  terrorister tills vi har bevisat motsatsen. Att banken ställer personliga och kränkande frågor vid kontanthantering är nämligen ett resultat av EU:s penningtvättdirektiv.

På Handelsbankens hemsida så kan man läsa följande:

”I mars 2009 så infördes en ny penningtvättslag i Sverige som ska förhindra att banker används för penningtvätt och terrorismfinansiering ( lagen(2009:62) ”lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism”). Lagen grundar sig på EU:s tredje penningtvättdirektiv som gäller i alla EU-länder.  I korthet innebär lagen att banken måste göra en bedömning av risken för att banken kan användas för penningvätt. Därför måste banken ha god kunskap om dig och dina affärer när en affärsrelation inleds. Banken måste också fortlöpande följa dina transaktioner.

Lagen innebär att du alltid måste legitimera dig när du vill utföra dina bankärenden. T.ex. när du vill öppna ett konto eller göra en transaktion. Vid insättning – av kontanter – kan banken även komma att ställa några ytterligare frågor till dig om varifrån pengarna kommer.

Sverige är medlem i den internationella organisationen FATF – Financial Action Task Force, som har till uppgift att ta fram internationella standarder för bekämpning av bl.a. penningtvätt och finansiering av terrorism. År 2012 så reviderade FATF sina standarder och däribland utökades kraven på kontroll av personer i politiskt utsatt ställning, så kallade PEP. Mot denna bakgrund reviderades även den svenska penningtvättslagen med exempelvis krav på kontroll på såväl svenska som utländska PEP. De nya lagkraven trädde i kraft den 1 augusti 2015.

DET FJÄRDE PENNINGTVÄTTDIREKTIVET

Den 20 maj 2015 så antog Europaparlamentet och Europarådet det fjärde penningtvättsdirektivet. Bestämmelserna ska vara införlivade i Sverige senast den 26 juni 2017.  För att bankerna inte ska utnyttjas  för terrorfinansiering är de förbjudna att göra affärer med personer eller organisationer som finns på EU:s sanktionslistor. Bankerna ska också i övrigt försöka hindra finansiering av terrorism.”

Faktum är att banken kan neka dig att sätta in pengar om de inte är ”nöjda” med dina svar. Detta har hänt. Bankerna kan kräva kvitton o dyl.

EN MISSTÄNKSAM BANK

På Nordeas hemsida kan man läsa följande:

” För banken är det viktigt att förstå  vart dina pengar kommer ifrån. Därför är det viktigt att du tar med dig underlag som visar vart pengarna kommer ifrån. Utan underlag kan banken inte göra en bedömning. Ta med kvittot om du fått dina kontanter genom en försäljning.

Har du sparat pengar i madrassen så gäller det att bevisa för banken att det är rimligt att du har kunnat spara ihop den summa som du vill sätta in. Det gör du genom att berätta hur länge du har sparat samt genom att visa underlag såsom lönespecifikation och vad du betalar i hyra. Dina transaktioner kan göra att banken ställer extra många frågor. har du t.ex. många stora insättningar men få uttag och överföringar till en annan person kan banken bli misstänksam.”

FATF
EU arbetar efter rekommendationer av FATF. FATF står för Financial Action Task Force. Det är FATF som står för policyn bakom dessa åtgärder mot ”terrorismen”. FATF bildades av G7-gruppen. FN, Europarådet.  IMF och Världsbanken är också involverade.

 

 

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.