Juli 2017
Författare: Pia Hellertz
Detta är sista delen i Pia Hellertz serie om Agenda 2030 där hon gör en sammanfattning om Agenda 2030 och hållbar utveckling.
Pia Hellertz:
Försök till sammanfattning Agenda 2030 tar de principer och mål som anges i Agenda 21 till en helt ny och mer omfattande nivå, ”a plan on steroids”, som en kritiker formulerade det.
GLOBAL STYRNING
Agenda 21 var främst inriktad på miljön, men dagordningen för Agenda 2030 handlar om praktiskt taget alla områden av mänsklig verksamhet. Det handlar om en total omvandling av det internationella, det nationella och det lokala samhället. Det är verkligen en plan för global styrning. Agendan tar bort den nationella suveräniteten och den nationella identiteten hos folk och länder över hela världen. Det är en globalistisk agenda.
MAKTEN TILL BRYSSEL
Agenda 2030 handlar om omfördelning av resurser med hjälp av en centralt planerad global ekonomi som bygger på idéerna: ta från de rika (men inte från de rikaste) och ge till de fattiga, att fördela resurserna jämlikt över hela Jorden, på befolkningskontroll, på kontroll över resurser över huvud taget, på byggandet av megastäder och avfolkning av landsbygden samt på tanken om en global regering, en världsregering med sitt säte i FN, en global ekonomi, en världsreligion, kanske med påven i spetsen, på en världsmilitär – NATO, och på en världsdomstol i Haag.
Med minnen från Lenins och Stalins Sovjet, Maos Kina och Hitlers Tyskland, så ger dessa framtidsvisioner mycket obehagliga vibrationer. Agenda 2030 verkar helt klart handla om ett radikalt skifte från folkvalda demokratier till en världs-organisation där makthavarna har total kontroll och där verksamheten inte har någon insyn för medborgarna. Vilken roll kommer de nationella regeringarna att få i förhållande till världsregeringen? Kommer de, som Peter Krabbe undrar, att kunna jämföras med en kommunstyrelse. De nationella regeringarna kommer bara att ha ansvaret för implementeringen av Agenda 2030 i varje nation och region.
VÄRLDSREGERING
Övervakningen kommer dock att ske av FN:s generalförsamling. Yttrande-, tryck- och mötesfriheten nämns inte alls i Agenda 2030. Allt fler tecken visar att internet övervakas och i vissa fall begränsas och censureras. Carl Bildt ska leda en stor kommission, Global Commission on Internet Governence, för att ta fram en strategisk vision för Internets framtid. Det officiella målet är ett fritt och öppet Internet. Kan vi lita på det? Kritiska bloggare har redan nu problem med hackers och andra censurerande angrepp – även i Sverige. Vilka som gör det är oklart. Är det skickliga ”busar” med olika ideologisk agenda eller är det myndigheter, typ NSA, FRA, CIA och SÄPO? Mainstream media verkar ha blivit alltmer mainstream.
Undersökande och grävande journalister är numera en bristvara. Den tyske journalisten Udo Ulfkotte avslöjar både i sin bok Journalists for Hire: How the CIA Buys the News och på ett inlägg på YouTube att alla större mainstreammedier i väst är köpta och kontrollerade av industriella finansintressen, politik och underrättelsetjänster som t.ex. CIA.
KONTROLLERAD OPINION
Hur ser det ut i Sverige? Här handlar kritiken om att familjen Bonnier äger det mesta av media och därmed har totalt makt över ordet. Kritiken mot Bonnier gäller dels otillbörliga påtryckningar mot redaktioner och chefredaktörer, och dels företagets monopolställning inom media. Situationen bäddar ju inte precis för en fri, oberoende, sanningssökande och grävande journalistik. Trots alla vackra ord i Agenda 2030 garanteras inte den personliga friheten och den personliga utvecklingen i texten. Däremot är det tydligt att ett syfte är att samla data, data om inkomst, kön, ålder, ras, etnicitet, migrationsstatus, funktionshinder, geografisk boplats m.m. som ett led i att uppnå målen i Agenda 2030. Vad händer med den personliga integriteten och den personliga friheten under sådana betingelser? Vad ska all denna data användas till?
Vision 2050 – The new agenda for business Men det verkar som om man kanske redan insett att Agenda 2030 är för orealistisk. Att man kanske inte hinner. Man har redan utarbetat Vision 2050 där man skriver
“År 2050 kommer omkring 9 miljarder människor att leva bra inom ramen för planetens gränser”.
Visionen är ett resultat av en 18-månaders gemensam satsning med företagsledare och experter samt utifrån dialoger med över 200 företag och externa intressenter i ett 20-tal länder. Enligt Dr Ileana Johnson Paugh innebär det att tvinga in 9 miljarder människor att leva på det sätt som globalisterna menar är att ”leva bra”.
HÅLLBAR UTVECKLING
Företagsledare och experter kommer att diktera villkoren för hur vi ska leva. Det fria valet kommer inte längre att finnas. De är globalisterna som kommer att bestämma vad global hållbarhet kommer att innebära, skriver Johnson Paugh. Kanske har man också börjat fundera över de frågor som Daisy Luther (2016) formulerar: Kommer den islamiska staten, IS, att bli våra vänner? Kommer Indien att ge vatten till Pakistan? Kommer Nord- och Sydkorea att kyssa varandra och enas? Kommer Iran att sluta göra atombomber? Kommer Israel och Palestina slutligen skaka hand och reda ut sina meningsskiljaktigheter? Hennes frågor stimulerar till andra frågor om hur det hela egentligen ska gå till. Tankarna i den nya visionen presenteras på visionens hemsida Vision 2050: The new agenda for business:
I rapporten redogörs för de “måsten” – de saker som måste hända under det kommande decenniet för att göra ett hållbart planetsamhälle möjligt. Dessa inkluderar införlivande av kostnaderna för externa effekter, som börjar med kol, ekosystemtjänster och vatten, marknadsstrukturen; en fördubbling av jordbruksproduktionen utan att öka mängden av den mark eller det vatten som används; att hejda avskogningen och öka avkastningen från planterade skogar, att halvera koldioxidutsläppen i världen (baserat på 2005 års nivåer) till år 2050 genom en övergång till koldioxidsnåla energisystem och förbättring på efterfrågesidan när det gäller energieffektivitet och ge allmän tillgång till rörlighet med låga koldioxidutsläpp (low-carbon mobility).
TÄTBYGGDA STÄDER
Johnson Paugh undrar vad rörlighet med låga koldioxidutsläpp betyder och det undrar jag också. Vi ska gå och cykla, inte resa för mycket. ”Att gå och cykla är bra för vår hälsa och minskar koldioxidavtrycken (’carbon footprint’)”. Texten talar om ”low-carbon mobility city”, d.v.s. städer som är så tätt bebyggda att vi inte behöver bilar utan kan gå och cykla. Det innebär också mindre och mindre lägenheter för att många lägenheter ska få plats på så liten yta som möjligt. Kritiker av Agenda 2030 menar att idén är att 70 procent av världens befolkning ska ha flyttat in i megastäder till 2030. Det innebär att kampen om mat och vatten och energi kommer att leda till våldsamma konflikter. Vart tog isåfall se mål som Agenda 2030 så vackert målar upp, med fred och gemenskap. Det verkar snarare som om Orwells 1984 har kommit till slut! Om vi inte säger ifrån.
På min Boksida finns en förteckning över de källor jag använt mig av för att skriva artikeln http://www.piahellertz.com/
Bildt leder utredning om internets framtid
https://www.svd.se/bildt-leder-utredning-om-internets-framtid
DONERA VIA SWISH: 076-9387471.
