EU:S PENNINGTVÄTTSDIREKTIV

November 2016

”Regeringen avser att göra sitt yttersta för att så snabbt som möjligt genomföra det redan beslutade fjärde penningtvättsdirektivet”.

Det är Justitieutskottet som har gjort en utredning om fjärde penningtvättsdirektivet och även lämnat synpunkter på vad som ytterligare kan göras för att uppleva kraven från EU. Justitieutskottet skriver i sin utredning:

”Utskottet ser positivt på EU-kommissionens initiativ att ta fram en bred åtgärdsplan för att ytterligare säkra det europeiska ramverket för bekämpning av finansiering av terrorism. Utskottet välkomnar att regeringen avser att göra sitt yttersta för att så snabbt som möjligt genomföra det redan beslutade fjärde penningtvättsdirektivet.

Utredningen föreslår att Finansinspektionen fortsättningsvis ska vara den myndighet som övervakar, vidtar åtgärder och meddelar beslut om sanktioner för att säkerställa att direktivet uppfylls. Utredningens förslag kommer att medföra flera konsekvenser. T.ex. ökade administrativa kostnader för de nya verksamhetsutövarna, eventuella intäktsförluster pga. att kunder är ovilliga att underkasta sig kontrollen, ökade administrativa kostnader för tillsynsmyndigheter. Sverige ska anpassa det svenska regelverket till de internationella åtagandena. Vilket är att skapa ett effektivt system mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

SPEL
Tillhandahållare av spel ska genomföra kontroller när kunden tar ut vinster eller placerar insatser om minst 2 000 euro. Tillhandahållare av speltjänster ska genomföra kundkännedomsåtgärder vid enstaka transaktioner som avser utbetalning av vinster, betalning av insatser och som uppgår till ett belopp som motsvarar 2 000 euro eller mer. Tillhandahållare av speltjänster bör genomföra kundkontroller vid etablering av affärsförbindelser. I direktivet införs en bestämmelse där de som yrkesmässigt handlar med varor bör genom föra kundkontroller vid transaktioner där utbetalat eller mottaget belopp i kontanter är minst motsvarande 5 000 euro.

FÖRBUD MOT KONTANTER REKOMMENDERAS
Ett förbud mot större kontanta betalningar kan vara en effektiv åtgärd för att motverka riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism. Europol förespråkar att medlemsstaterna ska kräva trösklar för kontantanvändning och istället använda sig av ett spårbart betalsystem. Det kan  också antas att ett kontantförbud skulle vara något lättare att efterleva för den enskilda handlaren.
Det kan också uppfattas som enklare att neka kontanta betalningar över ett visst belopp än att genom föra kundkontroller och vara underkastad en rapporteringsskyldighet. Skrothandelsutredningen har mer specifikt förslagit införandet av ett lagstadgat kontantförbud vid handel med metallskrot i näringsverksamhet. Förbudet föreslogs även omfatta postväxlar och checkar som betalningsmedel. Således finns det flera argument som talar för att det kan vara ändamålsenligt att införa ett kontantförbud.

Genom ett utvidgat förbud som omfattar anonyma betalningsmedel, tex. förbetalda kort och virtuella valutor, skulle riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism kunna begränsas ännu mer. Utredningen anser sammanfattningsvis att det finns flera skäl att överväga införandet av ett kontantförbud när det gäller betalningar över ett visst belopp. Det fjärde penningtvättsdirektivet omfattar dessutom krav på att  medlemsstaterna fastställer administrativa sanktioner för att alla typer av verksamhetsutövare i de fall utövaren inte följder den nationella penningtvättsregleringen.
 
Penningtvättslagen bör utvidgas till att omfatta även de som ägnar sig åt förmedling av hyresrätter till lokaler. Utredningen anser att det bör krävas att hyresförmedlare av lokaler omfattas av registreringsskyldighet. Även vanliga hyresrättsförmedlare står nu under tillsyn. Penningtvättslagen bör utvidgas till att omfatta all verksamhet som bedrivs inom en pantbank. Utredningen föreslår att värdebolagen (bevakningsföretag) förs tilll kretsen  av verksamhetsutövare ,dvs. de som avser tjänster för insamling, uppräkning, redovisning och försäljning av kontanter.

IDEELA FÖRENINGAR SKA GRANSKAS
Utredningen föreslår att det införs en skyldighet för stiftelser, ideella föreningar och andra som  samlar in pengar för ett allmännyttigt ändamål, eller under de senaste fem åren har ägnat sig åt sådan verksamhet att på begäran lämna uppgifter till Polismyndigheten. Vidare föreslår utredningen att kraven på information om och registrering av verkliga huvudmän ska omfatta vissa av de som ägnar sig åt insamlingsverksamhet. Det förekommer även att registrerade trossamfund, ekonomiska föreningar, aktiebolag ägda av ideella föreningar bedriver insamling eller delar ut medel för olika allmännyttiga ändamål.

Det konstaterades att Finanspolisen inte fått tillräcklig information om vilka aktörer som bedriver insamlingsverksamhet. Vidare lyftes det fram att tillsynen över dessa verksamheter är bristfällig. En åtgärd som skulle kunna vara aktuell är att göra de som bedriver insamlingsverksamhet till verksamhetsutövare. Detta skulle göra det omöjligt att verka anonymt genom organisationerna. Vidare skulle aktörerna ställas under tillsyn – något som borde minska riskerna för oegentligheter.

Utredningen anser att det finns skäl att låta vissa insamlingsverksamheter omfattas av det centrala register över verkliga huvudmän. På så sätt skapas en registreringsskyldighet som en insyn i organisationernas ägarförhållanden. Likaså föreslår utredningen att vissa stiftelser, ideella föreningar och andra som bedriver insamlingsverksamhet ska omfattas av den skyldighet att svara på frågor till Finanspolisen. Detta ska göra på begäran. Uppgiftsskyldigheten avser alla uppgifter som behövs för en utredning om penningtvätt eller finansiering av terrorism och uppgifterna ska lämnas utan dröjsmål.

FÖRBUD MOT ANONYMA BETALTJÄNSTER
Det finns anledning att i framtiden överväga att låta verksamheterna bekom de virtuella valutorna omfattas av penningtvättsregleringen. Det finns flera skäl att överväga införandet av ett kontantförbud och i förlängningen ett förbud mot användning av anonyma betalningsmedel för betalningar över ett visst belopp. Här gäller det att skydda personer som i god tro lämnar information internt eller direkt till Finanspolisen om misstankar om penningtvätt eller finansiering av terrorism. Förbud mot anonyma bankkonton samt anonyma motböcker införs samt mot brevlådebanker. FATF förespråkar förbud mot innehavaraktier (anonyma aktier). Utnyttjande av kontanter eller andra sätt att anonymisera överföring av egendom utgör en av de väsentligaste  metoderna för såväl penningtvätt som finansiering av terrorism.

TRANSAKTIONER SKA VARA SPÅRBARA
En person som köper en vara eller en tjänst är att betrakta som kund. Överföringar av pengamedel bör bli föremål för kundkännedomsåtgärder när de överstiger ett belopp motsvarande 1 000 euro. Förordningen avser alla transaktioner även elektronisk väg,  autogirobetalningar, penningöverföringar, överföringar med betalkort och överföring med mobiltelefon. FATF:s syfte är att säkerställa att överföringar av pengar ska göras spårbara. Det ska med andra ord vara möjligt att spåra pengar som satts in på ett konto. Betaltjänstleverantörer  åläggs att samla in uppgifter om betalare, betalningsmottagaren och överföringen som sådan. Kraven på kundkännedom kommer därmed att omfatta i stort sett alla typer av ekonomiska överföringar. Ett laddningsbart elektroniskt medium får inte omsätta ett högre penningvärde per är än 2 500 euro. Det får inte heller gå att lösa in mer än motsvarande 1 000 euro per år.

FORTLÖPANDE GRANSKA SINA KUNDER
Verksamhetsutövaren måste avstå från att etablera en affärsförbindelse om inte kundkännedom kan uppnås. Om en ny affärsförbindelse redan har etablerats ska den avslutas om inte kundkännedom kan uppnås. En verksamhetsutövare är skyldig att följa upp affärsförbindelser och granska transaktioner och andra aktiviteter undner hela den tid som förbindelsen pågår.  Om misstänksamhet uppstår så ska polismyndighet kontaktas. Ett centralt register kommer att införas av vilka huvudmännen är. Verksamhetsutövare kommer att ha tillgång till detta register för att kunna göra kundkontroll.
Kravet på registrering i det centrala registret syftar till att skapa transparens och öppenhet och på så sätt förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism. Kravet på kundkännedom syftar till att verksamhetsutövare ska känna sina kunder så väl att den får klart för sig vilka risker kunden kan förknippas med – och därigenom förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism. De uppgifter som kommer att finnas tillgängliga i det centrala registret kommer att utgöra en värdefull informationskälla.

Ett internationellt PEP-register skulle underlätta verksamhetsutövarens arbete.

RAPPORTERA EKONOMISKA AVVIKELSER
Mer specifikt innebär det att verksamhetsutövaren ska följa kundens förehavanden, genom olika transaktioner, och på detta sätt fortlöpande säkerställa kundkännedom . Om kunden avviker, t.ex. genom att börja använda nya tjänster, förutsätts att verksamhetsutövaren reagerar och uppdaterar kundkännedomen. Avviker kundens förehavanden från vad som är normalt kan tämligen långtgående kundkontroller behövas. Det kan då bli aktuellt att att närmare undersöka varifrån kundens ekonomiska medel kommer från. Detta kan i sin tur leda till att misstanke  om penningtvätt eller finansiering av terrorism uppkommer och rapporteringsskyldighet aktualiseras.

Kundkännedom behöver inte göras om kunden är en svensk myndighet. Detta gäller även finansiella institut inom EES. När en person upphör att vara en PEP så ska verksamhetsutövaren i 12 månader beakta om personen förfarande utgör en risk. Skarpa åtgärder ska vidtas när motparten(företag t.ex.) är etablerad i något land som av kommissionen har identifierats som ett högriskland. Verksamhetsutövare ska skydda anställda från hot eller fientliga åtgärder till följd av att de granskar eller rapporterar misstankar om penningtvätt eller finansiering av terrorism.

 

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.