SVERIGE, FRIHANDELSAVTAL OCH TULLAR

Juni 2017

Nedanstående text är skriven av Björn Olanders  och beskriver hur Sverige på 1800-talet hade frihandel och hur denna frihandel saboterade för Sverige.  I nuet så försöker Regeringen Löfven göra sitt yttersta för att frihandelsavtalet CETA ska godkännas i EU.

LÄR AV HISTORIEN – SVERIGE GICK UR ”EU” PÅ 1800-TALET (1887)

Sverige har gått ur ”EU” en gång förut. Mellan åren 1860-1887 rådde frihandel i Sverige gentemot hela omvärlden. Man hade endast ett fåtal, mycket låga tullar på några enstaka varor. Näringslivet och speciellt jordbruket drabbades – p s s som idag – mycket hårt eftersom utländska varor, i synnerhet spannmål och matvaror kom in i landet till lågpris samtidigt som jordbrukets villkor försämrades, bl a genom missväxt 1867-68 som slog ut skördarna samt att fördelarna av Krim-kriget eliminerades.

Detta medförde att extra mycket spannmål måste importeras och att priset på svenskt spannmål sammantaget halverades. Förlusterna blev mycket stora och många spannmålsproducenter gick i konkurs (dvs ungefär p s s som sker idag för det svenska jordbruket & industrin). Det blev högljudda protester och många krävde tullskydd för svenska varor. Stadsborna (arbetare & tjänstemän) var emot tullar medan bönderna, näringslivet och folket på landsbygden ville återinföra tullarna (dvs ungefär lika som idag när det gäller EU?). En stor skillnad var dock att majoriteten av befolkningen på den här tiden – över 90% – bodde på landsbygden och inte i städerna.

Tullfrågan blev en mycket het politisk fråga (jmf EU-frågan idag). Stora delar av det svenska folket var engagerade och röstdeltagandet ökade i valen under dessa år. Politikerna delades upp i höger och vänster där vänstern var för frihandel och högern ville införa tullar under parollen ”Sverige åt svenskarna”. Regeringen stod dock på frihandelns sida och trots en mycket upphetsad ton förlorade tullvännerna de första försöken att återinföra tullarna i riksdagens andra kammare 1885.

Sverigevännerna gav sig dock inte utan gjorde nya försök på nästa riksdag, våren 1887. Nu fick man bifall för tullar med 10 rösters majoritet, 111 röster mot 101, i andra kammaren medan det blev avslag i första kammaren med 2 röster. Detta innebar att det således skulle införas tullar när båda kamrarna röstade gemensamt.

I det läget ingrep kungen (!), Oscar II, som upplöste andra kammaren och utlyste nyval (ja, så kunde kungen göra på den tiden). Därefter följde det som ibland kallas för Sveriges första, riktiga valkampanj. De gamla partilojaliteterna upplöstes och istället delades politikerna upp i ”protektionister” och ”frihandlare” med egna respektive riksorganisationer (jmf det som sker idag när politikerna delas upp i SD och DÖ-partier).

Valdeltagandet hade aldrig tidigare varit så högt. Frihandlarna vann med 136 platser mot 85 för Sverigevännerna. Till hösten samma år – 1887 – då det var riksdagsval hade emellertid situationen förvärrats ytterligare för bönderna och näringslivet. Nu vann Sverigevännerna med 77 mot 67 röster i första kammaren medan frihandlarna vann med 125 mot 97 röster i andra kammaren.

Då grep ÖDET in. Det upptäcktes att en av de nyvalda riksdagsmännen i andra kammaren, gjutaren Olof Larsson, hade en obetald skatteskuld på 11 kr och 58 öre. Eftersom lagen sade att inte en enda riksdagsman på partiets lista fick ha obetalda skatter före valet så ogiltigförklarades hela listan. Alla de 22 nyvalda ”frihandlarna” kastades ut ur riksdagen och ersattes av 22 – troligen förvånade – Sverigevänner. På så sätt fick Sverigevännerna majoritet för införande av tullar (utträde ur ”EU”). Sådan var lagen – inte ens vädjanden till Högsta Domstolen hjälpte. Händelsen brukar kallas ”Ångköks-Olles misstag” (jmf händelser idag som t ex Mona Sahlins Toblerone-/P-böter/kreditkortshandel, Laila Freivalds bostadsrättsaffärer, ministrar som inte betalt TV-licens, mm).

En av de nyvalda riksdagsledamöterna för Sverigevännerna var uppfinnaren och industrimannen Gustaf de Laval – som nyligen hade lanserat separatorn – och nu förändrades den politiska arenan snabbt. Lantmannapartiet (”Högerpartiet”) splittrades och delades upp i ”Gamla Lantmannapartiet” (frihandlare) och ”Nya Lantmannapartiet” (Sverigevänner). Frihandlarna var utpräglat liberala medan Tull-/Sverigevännerna var konservativa (Jmf den uppdelning som sker idag, t ex i Gamla och Nya Moderaterna eller SD och DÖ-partier).

Den plötsliga majoritetsförändringen i riksdagen framkallade en regeringskris och statsminister Themptander avgick. Kungen (på den tiden riksdagens talman) lyckades till slut att hitta en ny statsministerkandidat i en viss generalmajor Gillis Bildt, 68 år. Till skillnad mot dagens politiker Bildt så var han för tullar och Sverigevän. Två dagar efter att Gillis Bildt blivit utsedd till statsminister gick ”Sverige ur EU” och röstade igenom Sveriges första tullar sedan 1860-talet på råg, vete, mjöl, gryn, fläsk, kött, mjölk- & mejeriprodukter samt en lång rad industrivaror.

Svenska folket var nöjda och staten skulle nu få in ansenliga summor till statskassan. Även kungen, Oscar II, var nöjd och skrev i en särskild, uppmärksammad diktamen till statsrådsprotokollet vad han ansåg att pengarna skulle användas till, nämligen 1) Införande av en ålderdomsförsäkring (ett första pensionssystem) och 2) Sänkta skatter.

Sensmoralen ur denna historia kan vara; Är det inte intressant att se hur liknande problem och händelser återkommer över tid? Vad nytt under solen? Sverige var med i ”EU” under 27 år på 1800-talet och har nu varit med i EU igen sedan 1995. Skall vi mot bakgrund av ovanstående tippa på att Sverige lämnar EU år 2022 ??

OBS! 1880-talet var samtidigt det decennium då utvand­ringen från Sverige kulmi­nerade med topp­året 1887 (dvs samma år som ovan), p g a de eländiga förhållandena för innevånarna. Det året uppges 50.786 personer ha lämnat Sverige varav 46.252 (91%) var svenskar som bosatte sig i ”det nya landet” – Förenta Stat­erna, USA. Den misär som vanstyret och ”EU-medlemskapet” medförde var således en lika stor – eller större – orsak till emigrationen till Amerika än den generella fattigdomen & religionsförföljelsen som brukar beskrivas!
.
.
– LÄR AV HISTORIEN !! DEN ÅTERUPPREPAR SIG ALLTID – MEN I STÖRRE FORMAT & OMFATTNING !!

.
Källor:

Länk 1. Källa: Den som vill läsa mer om Sveriges frihandelsperiod 1860-1887 rekommenderas att läsa ”Historien om Sverige – Ånga och Dynamit”, sidorna 403-407, av Herman Lindqvist. Norstedts förlag. https://sv.wikipedia.org/wiki/Historien_om_Sverige

 

Share

Kommentera