BANKKUNDER OCH FINANSKRISER

20/8-2016
Kan bankerna ta spararnas pengar vid en eventuell finanskris? G20-gruppen har bestämt att alla banker inom EU vid en eventuell kris ska räddas med en s.k. bail-in. Tack vare Sveriges EU-medlemskap så är Sverige förpliktad att följa de beslut som G20-gruppen gjort.

 En bail-in betyder att det blir banken, dess ägare och dess kunder som får betala notan om en bank kraschar vid en finanskris. En bail-out innebär att staten räddar en bank genom att ge dem lån om den bank hamnar i trubbel. G20-gruppen bestämde 2015 att alla banker inom EU ska kunna räddas genom en bail-in. År 2008 när finanskrisen slog till så ryckte svenska staten in och räddade två svenska banker från konkurs med hjälp av 34 miljarder av våra skattepengar. Nu verkar det dock som om bail-out inte kommer att bli aktuellt vid nästa finanskris utan det blir en eventuell bail-in som gäller.

junckner_EU-kommissionen_big brother_IMF_world bank_sweden_cypernmodellen_cyprusmodell_bail-in_bail-out_ G20
EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och hans polare i EU-kommissionen tvingade Sverige att införa Cypernmodellen.

ÄR VÅRA PENSIONSPENGAR I FARA?

Skulle en bank hamna i knipa så ska enligt en bail-in aktieägarna och borgenärerna till banken först och främst stå för notan. Efter det ryker olika obligationer. Efter det så ryker inlåningen* som bankerna tagit från företagen och till syvende och sist så kan eventuellt även bankkundernas sparande ryka. Det ryktas även om att det pensionssparande vi har kan ryka och i värsta fall även själva vår pension (som är investerad i fonder).

Det verkar även som om insättningsgarantin* hamnar i skymundan eftersom G20-beslutet går före svensk lag (vi tackar givetvis för detta).

BAIL IN INOM EU

Cypern hamnade i ekonomisk kris för något år sedan och råkade ut för en bail-in. Kravet på bail-in från Cypern kom från EU-kommissionen, Internationella valutafonden och Europeiska Centralbanken (ECB)  Folket i Cypern blev förbjudna att ta ut sina besparingar för då hade banken kraschat. I Cypern så tog bankerna av spararnas pengar för att kunna rädda bankerna. Protesterna från bankkunderna var omfattande.

Sverige var först tveksamma till att Cypernmodellen skulle godkännas inom EU så EU-kommissionen hotade att dra Sverige inför EU-domstolen och Svenska regeringen gav efter. Cypernmodellen = att låta bankkunderna ta smällen, bail-in.

I Italien så miste 100 000 bankkunder sina besparingar när bankerna gjorde en bail-in.

Den spanska banken Bankia hamnade i kris. Kundernas kontanter omvandlades till aktier för 200 000 sparare. Sedan när kunderna tilläts sälja aktierna så hade priset på aktierna fallit med 80 %. Samtidigt lät EU att stora investerare fick sälja sina aktier en vecka tidigare och förlusten blev för dem 50 %.

En organisation som har en stor roll i det hela är EBA vilket står för European Bank Authority. Givetvis så står EBA över alla lagar och är en slags privat företeelse (jag hade inte förväntat mig annat, det verkar som om hela EU styrs av privata organisationer).  EBA agerar självständigt och givetvis så får ingen myndighet granska dem.  Det är även förbjudet att stämma bankerna efteråt för att de tog dina slantar vid en bail-in.

Cypernmodellen gäller i Sverige f.o.m. februari 2016.

Inlåning = När vi sätter in pengar på banken så lånar banken pengarna av oss och investerar – eller spekulerar? – i olika projekt, detta kallas för inlåning.

Referenser

Bankrättsföreningen: rekonstruktion

Larouche: Cypernmodellen i Sverige

Riksgälden: insättningsgarantin

 Foton

Junckner
By Factio popularis Europaea – http://www.flickr.com/photos/eppofficial/12995014393/, CC BY 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=31525961

 

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.