FRIHANDELNS PRIS

4 total views, 2 views today

17/3 2016
Nu pågår förhandlingar mellan EU och USA om frihandelsavtalet TTIP.  Kanske EU borde lära sig av Kanada? När Kanada undertecknade ett liknande frihandelsavtal med USA resulterade det i att Kanada blev ett av världens mest stämda länder – USA står för stämningarna.

AMERICAN GREED. Programmet Frihandelns pris (engelska:TTIP:might is right) är en dokumentärfilm om de investeringsavtal som existerar. I detta nu så förhandlar EU med USA om frihandelsavtalet TTIP. TTIP står för Transatlantic Trade and  Investment Partnership.
Det officiella syftet med TTIP är att handeln mellan EU och USA ska fungera smidigare. Det ska bli lägre tullavgifter, mindre byråkrati, borttagna importtullar etc. Och tack vare en listig klausul i frihandelsavtalet så kan det innebära att amerikanska multinationella företag kan stämma stater på miljarder dollar om politiska beslut i värdlandet skulle innebära förlust i vinster för det amerikanska företaget.  Ett faktum som Kanada blev varse om.

 

NAFTA – KANADAS STÖRSTA MISSTAG NÅGONSIN

1992 så gjorde Kanada och Mexiko misstaget att underteckna ett liknande frihandelsavtal med USA. Avtalet heter NAFTA – North American Free Trade Agreement. Resultatet av NAFTA är att Kanada har blivit ett av de mest stämda västländerna i världen av  investerare från USA.  Anledningen till stämningarna är en klausul inom NAFTA som heter ISDS.

 

Se på dokumentären TTIP:might is right (svenska frihandelns pris)

ISDS – EN ODEMOKRATISK PROCESS UTANFÖR DE REGELRÄTTA DOMSTOLARNA

ISDS står för Investor State Dispute Settlement. Kortfattat kan man säga att ISDS-klausulen ger internationella företag att stämma en nation om denna nation skapar lagar eller bestämmelser som gör att megaföretaget förlorar pengar på. Summorna kan vara astronomiska. Man gör inte upp tvisterna i en vanlig domstol. ISDS har en egen domstol som består av två jurister och en skiljedomare. Allmänheten får ingen insyn i processerna och besluten är oåterkalleliga.

Tvisterna i ISDS-målen avgörs ofta på Världsbankens (World bank) kontor i Washington. Världsbanken kan bevilja lån till behövande länder och bestämmer vilka jurister och skiljedomare som ska vara med i en ISDS-tvist.
 
En person i chefsbefattning bestämmer vilka jurister som ska vara med vid målen. Juristerna kommer ofta från Världsbanken. Världsbankens intresse är givetvis att bistå USA i första hand. Världsbankens skiljedomstol heter ISCID och där avgörs de flesta ISDS-tvister.

Tack vare att ISDS har fått så dåligt rykte så har också EU-kommissionen ändrat namnet från ISDS till ICS. ICS står för Investment Court System. Samma sak men i ny förpackning.

 

LONE PINE KRÄVER 118 MILJONER DOLLAR AV KANADA

Lone Pine Resources är ett företag som bl.a sysslar med att utvinna gas. Kanada gav Lone Pine klartecken att utvinna skiffergas och olja under Saint Lawrence floden i Quebec. Politikerna i Quebec kom sedan underfund med att det kanske inte var så bra ide att låta Lone Pine förstöra Saint lawrence floden så staden Quebec drog tillbaks Lone Pines tillstånd. Saint Lawrence floden är stadens Quebecs livsnerv – hela staden byggdes i princip runt den floden. Lone Pine skulle använde en metod att utvinna gas som heter fracking och den metoden är väldigt skadlig för miljö och hälsa.

Lone Pine gillade inte att få tillståndet tillbakadraget så Lone Pine stämde kanadensiska regeringen på 118 miljoner dollar. Denna stämning kunde göras tack vare ISDS-klausulen i NAFTA. Det paradoxala är också att Lone Pine Resources egentligen är ett kanadensiskt bolag men tack vare att de har ett litet huvudkontor i USA så kunde Lone Pine använda NAFTA och ISDS till att stämma Kanada. Det är nämligen så att det endast är utländska företag som kan använda NAFTA och ISDS – inte inhemska. Detta tvistemål pågår fortfarande.

 

 

”KANADA HAR BLIVIT EN AV DE MEST STÄMDA LÄNDERNA I VÄRLDEN”

Gus Van Harten undervisar på Univsersitetet i Toronto och är en oberoende jurist i frågan om NAFTA och ISDS. Gus Van Harten varnade i ett tidigt stadium för NAFTA och ISDS. Gus säger:

”Kanada har  givit upp mycket av sin suveränitet tack vara ISDS. Kanada var det första västerländska landet som gjorde misstaget att teckna ett frihandelsavtal med USA. Tack vare undertecknandet av frihandelsavtalet så har Kanada blivit ett av världens mest åtalade länder.”

”Frihandelsavtalet påverkar demokratin, rättsväsendet och budgeten för Kanada. ISDS handlar om att förändra maktstrukturen i länder. Makten flyttas från nationella beslutsfattare och regeringar till privata jurister.”

Ekonomen Ha-Joon Chang säger:

”Frihandelsavtalet handlar egentligen inte så mycket om handel eftersom det redan finns väldigt få handelsbarriärer. Det finns redan frihandel. Frihandelsavtalen handlar mer om att multinationella bolag ska kunna stämma stater. Att öka bolagens makt är kärnan i TTIP.”

 

 

VEOLIA STÄMDE EGYPTEN FÖR ATT DE HÖJDE MINIMILÖNERNA

Matt Kennard är undersökande journalist och författare. Han har skrivit boken The Racket (bedrägeriet). Boken The Racket handlar om länder som har ingått investeringsavtal, som sedan har blivit stämda, och som sedan har ångrat dessa avtal. Varför skriver då länder under sådana här avtal när de är dokumenterat skadliga för nationen? Matt Kennard säger:

”Dessa investeringsavtal började som en slags goodwill. En minister hälsar på en annan nation i en goodwillresa. Värdlandet passar då på och ber denne minister att underteckna ett investeringsavtal mellan nationerna. Avtalet skrivs under i god tro och efter några år så börjar stämningarna att komma.”

Matt fortsätter:

” Det franska företaget Veolia stämde Egypten för att de höjde landets minimilöner med hjälp av ISDS.  Företaget Oceanic stämde El Salvador för att man inte fick miljötillstånd för en gruva.”

”Ursprunget till ISDS kommer från 60-talet då investerare oroade sig över nationers frigörelse från kolonialmakterna. Investerarna ville skydda sina investeringar utan att använda militära medel. De kom på iden med ISDS.”

”De tidigare kolonialländerna har nu börjat säga ifrån. Ett avgörande fall var det italienska granitföretaget Foresti som stämde Sydafrika för att Sydafrika ville ge tillbaks makten till det inhemska folket – de färgade. Detta efter att apartheidpolitik hade regerat där och diskriminerat svarta.
Den sydafrikanska staten ville att 26 % av vinsterna från gruvorna skulle gå till ursprungsbefolkningen. Och då blev Sydafrika stämt av Foresti med hjälp av ISDS-klausulen.  I detta nu så håller Sydafrika på att säga upp sina avtal.”

”indonesien fick nog av sina investeringsavtal och har nu sagt upp dessa”.

Gus Van Harten:

”En minister kan bli erbjuden att skriva på ett kultursamarbete eller ett avtal om investeringar. Tack vare ministerns signatur så kan stämningar i miljardklassen bli verklighet för hans land.”

Nederländerna är tvåa i världen med att väcka åtal med ISDS-klausulen. USA är etta. Ersättningarna från tvistemålen är ett välkommet tillskott till den nederländska statskassan. Kanadensiska företag har stämt USA med hjälp av ISDS men USA har inte förlorat ett mål ännu. USA har vunnit alla 18 målen. Australien har inget sådant avtal med USA och inte heller Brasilien.

 

ATT STÄMMA STATER HAR BLIVIT EN AFFÄRSIDE

Matt Kennard:

” Det finns något som kallas tredjepartsfinansiering. Det innebär att det finns fonder som har som affärside att investera i dessa tvistemål. I gengäld så får de en del av vinsten vid en eventuell vinst.”

Västländerna är ISDS nya jaktmarker eftersom det finns så mycket pengar att hämta. ISDS har blivit en guldgruva för smarta jurister. Tvisterna kan handla om tiotals miljarder dollar.

Gus:

”NAFTA och ISDS innebär att stater måste prioritera utländska bolags intressen istället för inhemska intressen. Maktstrukturen i landet förändras.”

Matt Kennard:

”Regeringen i Guatemala ville stänga en gruva som var farlig ur miljösynpunkt. Men på grund av det avtal de hade gjort med USA  så vågade de inte stänga gruvan. Gruvan fick fortsätta att vara öppen. ”

 

TTIP – FULHANDELSAVTALET

Som sagt så arbetar EU och USA just nu på frihandelsavtalet TTIP. Som man kan förstå så är syftet med TTIP endast för att gynna amerikanska multinationella företag att dominera i Europa.
Hela processen med TTIP luktar mörkläggning. Överläggningarna mellan EU och USA är sekretessbelagda och ingenting får komma ut förrän avtalet är färdigförhandlat. Förstå själv vilket svek det skulle vara om EU går med på USA:s alla krav. Tyvärr är det nog det som vi kommer att få se eftersom EU verkar vara helt indoktrinerade av USA. Är Cecila Malmström köpt av amerikanska intressen?

Dokumentären Frihandelns pris (TTIP: might is right) är gjord av nederländska  regissören Roland Duong från tv-programmet VPRO:backlight.

 

Referenser: 

Jordens vänner om TTIP och frihandelsavtalen

VPRO backlight homepage

Birger Schalug om fracking

Frihandelns pris

Frihandelns pris

 Bild

Public domain vectores

Share

Kommentera