BANKERNAS FRÅGOR

EU_bankernas frågor_penningtvätt_finansiering av terrorism

Augusti 2017

När man gör affärer på banken idag så  får man svara på privata frågor, frågor som vem som helst förstår att banken inte har med att göra.  Vill man sätta in kontanter på banken  stöter man ofta på patrull och man kan bli vägrad att sätta in kontanter på banken. En del bankkunder tror att bankerna skämtar med dem när de börjar ställa sina frågor och en del kunder berättar att  banktjänstemännen behandlat dem som om man vore en brottsling.

EU:S PENNINGTVÄTTSDIREKTIV

Den främsta anledningen till bankernas frågor är ‘lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism’ som kom 2009. Men den egentliga källan till bankernas beteende är EU:s penningtvättsdirektiv. EU:s penningtvättsdirektiv handlar om att motarbeta penningtvätt och finansiering av terrorism. Detta direktiv säger att bankerna måste lära känna sina kunder bättre, bankerna måste uppnå det som kallas kundkännedom. Dvs. man måste få mer information om sina bankkunder för att se till att vi inte finansierar terrorism eller sysslar med penningtvätt. Alla bankkunder är med andra ord misstänkta  tills de har bevisat sin oskuld.

På försäkringsbolaget Skandias hemsida kan man läsa följande om den svenska lagen som kom 2009. 

”Enligt lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ska bl.a. banker motverka att dess produkter och tjänster missbrukas i syfte att tvätta pengar eller finansiera terrorism. Regler för att motverka penningtvätt och terrorismfinansiering finns i stort sett i hela världen och de svenska reglerna grundar sig på EU-direktiv”.

”Om du inte identifierar dig eller besvarar kundkännedomsfrågorna kan Skandia inte erbjuda dig sina produkter och tjänster. Är du befintlig kund och inte lämnar uppdaterade uppgifter när Skandia begär det kan det hända att produkter eller tjänster spärras och din kundrelation kan helt avslutas om du trots påminnelser inte lämnar oss efterfrågade uppgifter. Detta grundar sig i att vi inte får tillhandahålla tjänster utan att ha kundkännedom”.

”KAN DU BEVISA VAR DU HAR FÅTT PENGARNA IFRÅN?”

Något som ofta sker är att banken frågar efter bevis på vart man har fått sina pengar ifrån; banken vill ha underlag. Banken vill ha  bevis såsom  lönespecifikationer, kontoutdrag, kvitto, intyg, m.m. Ibland händer det att banktjänstemannen inte är nöjd med kundens bevis och det händer  att kunder inte får sätta in kontanter på sin bank härav.

Det kan hända en hel det vid bankbesök i dagens Sverige. Här nedan är några exempel:

a) en person gjorde en affär och fick in pengar på sitt konto. Banken frågade kunden var hen hade fått pengarna ifrån.

b) när en person tog ut 5 000 kronor på Forex så frågade Forex vad kunden skulle använda pengarna till.

c) en person gick till banken och gjorde en pengatransaktion. Banktjänstemannen frågade vad som var syftet med transaktionen.

d) en person hade sålt en sak och ville sätta in ett antal tusenlappar på banken. Då frågade banktjänstemannen var han hade fått pengarna ifrån.

e) en person hade sparat pengar hemma och ville sätta in kontanterna på banken. Hen var tvungen att bevisa vart pengarna kommit från, hen fick visa kontoutdrag. Banken vägrade att ta emot hens kontanter eftersom banken tyckte att kontoutdraget inte var starkt nog som bevis.

f) det finns flera historier om folk som vill sätta in kontanter på sitt konto men som har blivit vägrade eftersom kunden inte kunde visa kvitto eller bevis på vart pengarna kommer ifrån. 

I videon nedan så försöker Anna från Nordea rättfärdiga Nordeas beteende.

FINANCIAL ACTION TASK FORCE

En annan orsak till bankernas närgångna frågor beror på FATF. FATF står för Financial Action Task Force eller Arbetsgruppen för finansiella åtgärder. FATF är ett oberoende mellanstatligt organ som bildades 1989 av G7-länderna. FATF tar fram internationella standarder för bekämpning av penningtvätt, finansiering av terrorism och finansiering av massförstörelsevapen. Sverige blev medlem i FATF 1990 och har tack vare sitt medlemskap förbundit sig att implementera FATF:s standarder.

”VILKEN ÄR DIN ARBETSGIVARE?”

Banken skickar även ut blanketter där de begär in uppgifter om dig som kund. Orsaken till dessa blanketter är densamma som ovan: banken vill uppnå kundkännedom.

Exempel på frågor som dessa blanketter innehåller kan vara:

a) Vilken anställningsform har du?

b) var är du född?

c) använder du insättningsautomat?

d) har du någon adress utomlands?

e) vilken är din arbetsgivare?

f) vilket medborgarskap har du?

 

Svarar man inte på bankens blankett så kan det hända att man får sitt bankkonto spärrat.

 Under 2017 så gjorde den svenska riksdagen oss den stora tjänsten att ytterligare skärpa kontrollen från bankernas sida i och med att våra kära politiker röstade in EU:s fjärde penningtvättsdirektiv i svensk rätt (tack för det).

Till sist kan man även ställa sig frågan: om EU/svenska banker sätter sådan här hård press på oss bankkunder nu, vad tror du kommer att ske om Sverige blir ett kontantlöst samhälle?

2 Comments

  1. Mitt tips är att man låter bli att sätta in pengarna på banken. De flesta tar fortfarande emot kontanter, spara dem i madrassen, spendera dem, men låna inte ut dem till bankerna.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.